Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Tveksamma diabetesråd från SBU

SBU har bortsett från rapporter som tyder på att LCHF-diet är att föredra för diabetiker, skriver läkaren Uffe Ravnskov.

Annons:
Många tveksamheter kring SBU:s kostråd för diabetiker

I den nya diabetesrapporten från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, konstaterar författarna att lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost har likartade gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt. För att ett kostexperiment skulle få ingå i SBU:s bedömning har man emellertid krävt att det omfattat minst 50 personer i varje interventionsgrupp och att det pågått under längre tid än 24 veckor. Med dessa kriterier har man exkluderat ett femtontal studier, som alla tyder på att en LCHF-diet är att föredra för diabetiker.

Koststudier är svårbedömda av flera orsaker. Det är svårt att få exakt information om vilken mat deltagarna har ätit.

Om man önskar studera effekten av enskilda födoämnen är det dessutom nödvändigt att de dieter man jämför är isokaloriska. Härmed införs emellertid ett nytt problem. Om man minskar på tillförseln av ett visst födoämne måste man öka intaget av ett annat med samma kaloriinnehåll. Beror i så fall en eventuell effekt på minskningen av det ena eller ökningen av det andra?

Det är dessa problem som man löst på ett bättre sätt i de exkluderade LCHF-studierna. I många av dem har deltagarna endast fått äta den mat, som man tillagat vid institutionen där studien utförts. I andra experiment har dieten kontrollerats genom täta intervjuer. Det finns dessutom studier, där kolhydraterna har bytts ut antingen mot protein eller fett, och varje gång med samma resultat. Alla de gängse måtten på kolhydratintolerans har förbättrats, i de flesta fallen med höggradig statistisk signifikans. Ju mer man minskar intaget av kolhydraterna, desto bättre resultat uppnås. Nyttan ses emellertid först när kolhydratintaget utgör mindre än 40 procent av det totala kaloriintaget. Detta är med all sannolikhet anledningen till att de stora studier, som analyserats i SBU:s rapport, inte kunnat visa någon större skillnad mellan de olika dieterna, därför att ingen av dem har studerat ett kolhydratintag under denna gräns.

Rapportens argument för att utesluta små studier är inte heller hållbara. Ett av dem är risken för publikationsbias. Med detta menas att studier med ett positivt utfall har större chans att bli publicerade än studier med ett negativt. I detta fall torde risken emellertid vara den motsatta. Det är mycket svårt att få en artikel accepterad i en medicinsk tidskrift om dess resultat strider mot gängse uppfattningar. Att så pass många positiva experiment har publicerats är således en styrka och inte ett uttryck för bias.

Ett annat argument är att författarna av de små studierna inte utfört en poweranalys innan de startade sina experiment. Med en poweranalys menar man att kunna beräkna hur många deltagare som behövs för att få ett statistiskt säkert utfall. Nu visar det sig emellertid att dessa studier faktiskt fått signifikanta skillnader i de flesta jämförelser, och i samtliga fall till fördel för LCHF-dieten.

Ännu ett argument mot små studier är att riskfaktorerna kan fördelas ojämnt. Detta problem löses genom cross-over studier, där samtliga deltagare får testa bägge dieter, och dylika studier finns också tillgängliga och visar samma resultat.

Författarna till SBU:s rapport anser att säkerhetsaspekterna blir särskilt viktiga vid klinisk uppföljning av de personer som själva väljer extrem lågkolhydratkost . Anledningen, skriver man, är att det saknas långtidsstudier av dess effekter.

Det är naturligtvis viktigt att studera detta. Samtliga korttidsstudier har emellertid förbättrat alla de parametrar som är associerade med prognosen vid typ 2-diabetes utan ogynnsamma effekter på serumkolesterolet. Till dessa parametrar hör fasteblodsocker, fasteinsulin, blodtryck, area under glukos- och insulinkurvorna, HbA1c, och triglyceriderna. Dessutom har många av patienterna kunnat minska eller upphöra med sin diabetesmedicin utan negativa följder. Att en kost med dessa egenskaper skulle ha negativa effekter på långt sikt verkar föga troligt.

Uffe Ravnskov,
läkare och docent i Lund.

Fotnot: Min granskning av SBU:s rapport finns här.

Relaterat material
Fett kan vara lika bra som kolhydrater vid diabetes

Kommentarer

  • InfidelJerk 2010-09-02 22:30:00

    Det luktar när läkarna försvarar att patienter med diabetes typ 2 skall fortsätta att använda mediciner istället för att köra efter en diet som tyvärr inte ger några slantar till dem. Vem vinner på detta? Läkare och läkemedelsföretag. Vem förlorar? Patienterna förstås!

  • Namn 2010-06-30 13:57:00

    Anna Karlsson, dietist:Lågkolhydratkost är inte alls en tillfällig diet utan sanerligen en kost för livet!! Alla kan äta så om man kompenserar minskningen av kolhydrater med naturligt mättat fett.Så åt våra förfäder, varför skulle det inte passa nuförtiden?

  • Peter I 2010-06-30 10:22:00

    Argumentet att det "inte finns långtidstudier" som visar att lågkolhydratkost inte är skadlig börjar kännas ihåligt. Var finns långtidstudierna som visar att tallriksmodellen inte är farlig? Det som skrämmer med lågkolhydratkost är att det inte finns några pengar att tjäna på oförvanskad mat - att tro något annat är naivt. Hur ökar man vinstmarginalerna på vispgrädde?

  • Anna Karlsson, dietist 2010-06-30 10:08:00

    Diabetiker ska kunna leva med sin kosthållning resten av livet. En tillfälling diet för viktminskning (och förbättring av glukos, lipider, blodtryck) under uppföljning är en sak - Hur man ska hantera livet en annan. Vissa patienter har god förmåga att ändra sina vanor, för andra är det svårare. Vi får inte glömma individen och den individualiserade kostbehandlingen. Jag har testat Carlshamnsdieten, en kolhydratlåg kost med balanserat fettinnehåll, på några motiverade patienter under noggrann uppföljning och samverkan med diabetessköterska och läkare under 6 mån. De som klarade att hålla dieten gick ner i vikt och förbättrade sina värden, men de såg fram emot att kunna äta mer avslappnat. Det stora plusset var att de fick koll på var kolhydrater finns och förståelse för att ett par kex eller skorpor "inte är ingenting" och att man inte kan lasta på ett berg av pasta på tallriken. Jag tror att mindre extrema varianter av kolhydratrecucerade koster kommer att få en roll i diabetesvården, men att vi måste skilja på tillfällig diet och kost för livet.

  • Greta 2010-06-29 23:17:00

    Är det någon som tänkt på att traditionell medelhavsdiet, stenåldersdiet, GI och Atkins (finns säkert fler) har något gemensamt: Alla dessa dieter/livsstilar innebär ett relativt lågt intag av snabba kolhydrater. Jag har sagt det förr och säger det igen: Ett hälsosamt leverne inklusive vettig kost (jag förordar traditionell medelhavsdiet ifrån Kreta med vissa naturliga tillägg, ej kosttillskott förutom Omega 3) och lite daglig varierad motion, är sannolikt betydligt bättre än att avvakta och sedan gripa in med diverse mediciner och kirurgiska ingrepp.

  • Namn 2010-06-29 13:57:00

    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/blodfettsankare-till-friska-sagas-1.1129699

  • Cool Esterol 2010-06-25 07:58:00

    Jodå, det finns hur många försvarare av kostråden som helst. Det är bara det att de alla är upptagna med att lura ut hur de skall kunna behålla de falska, felaktiga och hälsovådliga kostråden i den nya, pågående genomgången av NNR, de nordiska närings-rekommendationerna. Hur hemligt som helst. Vem, vad, vilka, hur tillsattes de?

  • DrX 2010-06-24 13:38:00

    Finns det ingen som försvarar de gamla kostråden längre? Om inte så borde alla patienter hädanefter få adekvata råd. För ingen vill väl sitta ljuga pat rakt i ansiktet?

  • Pensionerad Sjuksköterska 2010-06-23 16:27:00

    Vi är på väg till ett genombrott. Det tyder ju kommentarerna på till Ravnskovs inlägg. Blev nyligen remitterad till en privatklinik för en höftplastik. Man gjorde allt för att tillfredställa mina LCHF kostbehov.Både personal och patienter var var väl förtrogna med LCHF. Stor skillnad från när min man(tidigare insulinbehandlad) för två år sedan blev inlagt på sjukhus till följd av olycka. Då var jag tvungen att leverera mat till honom tre gånger om dagen. Annars hade det blivit en katastrof. Skönt att Uffe Ravnskov inte givit upp.

  • Cool Esterol 2010-06-23 14:38:00

    Vem är du stolt och hängiven till? Till WHO, en korrupt organisation ända från begynnelsen. Kronan på verket är ändringen av definitionen av pandemi. Men bra att ulven tar av sina fårakläder och avslöjar sig. Lite trist bara att SoS, SLV och m.fl. som brukar hänvisa till WHO istället för att kontrolläsa studier och studieresultat fortsatt tror allt som WHO skriver.

  • Stolt och hängiven 2010-06-23 13:41:00

    Sverige är fantastiskt. Här finns alla goda lösningar tvärt emot all fysiologisk, experimentell och klinisk forskning som registrerats av WHO. Man får vara glad och lycklig över att leva här där varken övervikt, hjärtkärlsjukdomar och diabetes finns.

  • Erik 2010-06-23 09:51:00

    Tänk vad fort vinden vänder. Ingen argumenterar emot Uffe Ravnskovs kloka synpunkter!    Men det är klart Uffe Ravnskov har kämpat i 40 år med frågan. Hans inlägg såväl som hans böcker är pedagogiska och rediga. Alltid roliga att läsa! Erik

  • Namn 2010-06-23 01:33:00

    Vem fick uppgiften att "designa" den rapporten, och av vem?

  • Björn Hammarskjöld 2010-06-22 22:49:00

    Jag tycker att det är fantastiskt att SBU, trots ett maximalt riggande av studien att endast omfatta studier från 1980, ändå inte lyckades bevisa att den nuvarande extrema högkolhydratkosten är nyttig för diabetikerna. Att SBU sedan försöker gå runt alla blindskär och grynnor som en fysiologisk lågkolhydratkost utgör tyder på att SBU besitter en riktigt grundlig kunskap inom den gamla hederliga forskningen i fysiologi, biokemi och hormonlära. Men man vill inte se att dessa grynnor finns. Tänk om dessa grynnor och skär komme fram, då sluppe sjukvården 30-40 % av sina patienter över en natt, vi sluppe betala mer än 60-70% av nuvarande läkemedelskostnader. Till och med det förkättrade Livsmedelsverket har rätt. De klassar protein, fett, vitaminer och mineraler som livsnödvändiga. Var finns då dessa livsnödvändiga näringsämnen? Jo i kött, fisk, ägg och fett, där finns allt vi behöver. Det som kallas riktig mat, det gamla franska köket, den gamla hederliga svenska husmanskosten, den godaste maten. Livsmedelsverket kallar helt korrekt kolhydrater för "tomma kalorier". Varför ska vi späda ut den livsnödvändiga kosten med "tomma kalorier"? Även Socialstyrelsen har rätt när de sedan den 16 januari 2008 hävdar att en fysiologisk lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap (evidensgrad A!) och beprövad erfarenhet. Men jag begriper inte att Socialstyrelsen fortfarande samtidigt har ett motsatt budskap om att diabetiker ska äta extrema 50-60 E% kolhydrater. Diabetiker som inte tål kolhydrater. Inte ens SBU har lyckats bevisa att en extrem högkolhydratkost skulle vara bra för en diabetiker. Fysiologi, biokemi, hormonlära, beprövad erfarenhet samt även logiken talar emot den extrema högkolhydratkosten till förmån för den fysiologiska lågkolhydratkosten med högst 100 g (eller högst 20 E%) kolhydrater . Ju mindre mängd kolhydrater jag tål desto mindre mängd kolhydrater bör jag äta. Så vad väntar Socialstyrelsen på?

  • Namn 2010-06-22 22:34:00

    Det verkar som SBU, SoS och LMV tänker militärt! Undik panik! Undvik oordnad flykt ! Retirera i god ordning! Annars blir förlusterna för stora! Tänk på de fina jobben och extra inkomsterna som är värda att kämpa för!    Parollen de retirerar under är: Vi har alltid rätt! om vi inte har rätt då gäller §22.   §22 lyder : Vi har alltid rätt! Uffe Ravnskov är en sann skeptiker!!!!! (Inte som Mats R och hans "konsensus skeptiker" DVS pseudo-skeptiker.)

  • Johanna diabetes sjuksköterska. 2010-06-22 16:48:00

    Tack för ett bra inlägg, håller fullständigt med Ulf R.

  • Bosse 2010-06-22 15:51:00

    Bra Uffe! Din analys av SBU-rapporten är viktig. Tyvärr lär det dröja innan en liknande genomgång av vetenskapen görs igen. Dock har rapporten med en brasklapp om att det pågår studier som kan göra att myndigheterna måste ändra sina diabeteskostråd 180 grader. Vi är redan många som vet hur det förhåller sig. Detta eftersom vi tagit hänsyn till verkligheten. Nu gäller det bara att vänta på att "forskare" bakom sina skrivbord och i sina lab ska förstå enkla fysiologiska samband och att någon forskargrupp studerar dessa.

  • Cool Esterol 2010-06-22 15:04:00

    Det är inte SLV et.al. som skall definiera vad lågkoldratkost är. Man talar om 40E% kolhydrater som om det vore en lågkolhydratkost. Falskt! Det är bara ett trick, för att man om några år fortfaranade ska kunna säga; "sammantaget är detta precis som vi alltid sagt, som vi alltid rekommenderat, helt enligt de nordiska näringsrekommendationerna..." med slutresultat att de påstår att de alltid rekommenderat 40E% kolhydrater. Man seprarerar frukt och grönsaker från kolhydraterna, den villfarelsen är redan på väg att sprida sig som en sanning. Mycket bedrägligt. Det finns idag en mycket stark grupp som äter lågkolhydratkost. Det är naturligtvis denna grupp som har både den vetenskapliga kompetensen och personlig erfarenhet av lågkolhydratkost som ska definiera begreppet. Det finns även redan en definition av mängden kolhydrater i lågkolhydratkost i USA, gjord av läkare. Det är absurt att påstå att 40E% kolhydrater skulle kunna kallas lågkolhydratkost. Dessutom att kalla <30E% kh för EXTREM lågkolhydratkost! Vad kallar man då kosten som innehåller <5gram kh/dygn?

  • Cool Esterol 2010-06-22 14:50:00

    Redan dr Julius Lagerholm beskriver 1920 i Hemmets Läkarbok hur man kostbehandlar diabetiker. Han talar om redan då, mer än 100 års erfarenhet. Han förespråkar lågkolhydratkost till både typ 1-or och typ 2-or. Typ-1-orna hade ingen annan chans att hanka sig kvar vid livet. Typ-2-orna blev lika symptomfria då, som de blir idag. Det går utmärkt att följa alla relevanta blodparametrar och se att typ-2-orna verkligen blir symptomfria, mao, om man inte vet om diagnosen, så skulle de klassas som friska. Även typ-1-orna förbättrar blodparametrar och mår väl av att minska på kolhydraterna, de måste naturligtvis fortsätta ta insulin. Att låta nutritionisterna och dietisterna, som saknar betydelsefull kunskap i fysiologi biokemi och endokrinologi bestämma kriterierna för vilka studier som skulle vara med i SBU-sammanställningen är inte logiskt. Diabetes är en sjukdom, en medicinsk diagnos, läkarna bör genast återta kontrollen och revidera dagens råd och återta gammal kunskap Det var på 70-talet man gjorde en konsensus-överenskommelse att man inte skulle "STÄMPLA" diabetikerna genom att rekommendera dem en "diet", en kost avvikande från resten av befolkningen. Det var orättvist att peka ut diabetikerna som annorlunda. Antar att det är samma andas barn och samma jämlikhetsideal som medförde att mentalsjukhusen tömdes och de med kroniska psykosrer lämnades vind för våg - allt i en anda av rättvisa och att ingen ska pekas ut/stämplas som avvikande/annorlunda, psykotisk, såväl som icke psykotisk, behövade annan mat etc. etc.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!