Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mona Roos, Clas Mannheimer och Silva Litrop arbetar vid smärtcentrum i Kungälv.

Mona Roos, Clas Mannheimer och Silva Litrop arbetar vid smärtcentrum i Kungälv. Bild: Daniel Stiller/Bildbyrån

Beroende av läkemedel blir hjälpta av metadon

Missbruk av opioider hos patienter med smärta är ett växande problem. På smärtcentrum vid Kungälvs sjukhus får patienter hjälp att övergå till metadon i låg dos.

Annons:

När en patient opereras är det viktigt med ordentlig smärtlindring för att hon eller han inte ska drabbas av kronisk smärta resten av livet. Men om läkemedel inte trappas ut ordentligt riskerar patienten att bli beroende.

I dag tar endast några få mottagningar i landet emot smärtpatienter som missbrukar opioider.

– De här patienterna tas inte emot inom vanlig missbruksvård, men de tas heller inte emot i den somatiska vården, säger Clas Mannheimer, över-läkare vid multidisciplinärt smärtcentrum i Kungälv.

Sedan 2006 har personalen där tagit emot personer med smärta som vill bli av med sitt beroende av opioider och för första gången har nu mottagningen gjort en klinisk uppföljning av patienterna. Den presenterades på smärtkongressen i Milano i slutet av augusti.

26 patienter har följts upp. Två av dem klarade inte programmet och en av dem avled i en hjärt-kärlsjukdom. Men 20 patienter hade klarat sig helt utan opioider efter ett år och för tre patienter hade metadon dessutom kunnat trappas ut helt.

– Om man selekterar de här patienterna rätt är metadon i låg dos en väldigt lovande metod som ger patienterna chansen till ett vanligt socialt och lyckligt liv, säger Clas Mannheimer.

Patienterna som kommer till mottagningen är ofta inställda på mycket höga doser av opioider. Deras läkare kanske inte längre vill förskriva de höga doserna och patienterna vet inte längre vad de ska ta sig till med sina smärtor.

Nya patienter får träffa Clas Mannheimer och någon av sjuksköterskorna. För att få stanna för vård måste de sluta med opioiderna helt från och med midnatt första dygnet. Sedan är de inneliggande i cirka två veckor och får metadon i låg dos.

– Ungefär fjärde dagen med metadon brukar jag se att de blir lite klarare i blicken, att de kan tänka bättre även om de kanske har ont. En patient sa att jag känner mig klarare och jag kan planera för framtiden, berättar Silva Litrop, sjuksköterska på mottagningen.

När patienter lämnat mottagningen följs de upp med EKG, provtagning och läkarbesök efter en månad, tre månader och sedan varje halvår så länge de går på metadon.

När det gäller doseringen av läkemedel är det väldigt noga med att maxdos inte överskrids. Det är inget krav att patienterna ska sluta helt med metadon, men de får inte gå upp i dos.

– Om de får ont får de försöka avleda smärtan på annat sätt, till exempel genom att röra på sig, säger Silva Litrop.

Både hon och kollegan Mona Roos är mycket positiva till de effekter de har sett.

– Vi hade just besök från en kvinna, ett återbesök, och hon var alldeles lyrisk för att hon kunde planera för framtiden. Vi har patienter som har börjat dyka igen och patienter som är på älgjakt. Det behöver inte heller vara så stora saker, men sådant som är väldigt viktigt, det kan vara en patient som kan börja umgås med sina barnbarn igen, säger Mona Roos.

Från amerikanska hälsomyndigheter kom förra året uppgifter om att antalet personer som där dött av legalt förskrivna opioider var nära 15 000 år 2008. I USA dör nu fler människor av läkemedelsmissbruk än av kokain och heroin tillsammans.

– Men det här är inte ett isolerat amerikanskt fenomen. Det är ett växande problem även i Europa och i Sverige, säger Clas Mannheimer.

Uppgifter för hur många som dör av opioider utskrivna av läkare i Sverige saknas, men Clas Mannheimer uppger att han får fler och fler remisser om den här patientgruppen till sin mottagning. Han påpekar att det är patienter med en god prognos om de bara kan komma ur sitt beroende.

En av få andra mottagningar som tar emot patientgruppen är smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Patienterna där har ofta ett tyngre beroende än de som remitteras till smärtcentrum i Kungälv och en mindre andel lyckas med att gå över till metadon.

Annica Rhodin, läkare på Uppsala smärtcentrum, är medförfattare till den kliniska uppföljningen.

– Den visar att man med utvalda patienter där problematiken inte är fullt så komplicerad kan ge god hjälp med en rätt låg dos metadon. För dem med tyngre beroende behövs högre doser och då är riskerna också större, säger hon.

Liksom Clas Mannheimer anser hon att fler mottagningar bör erbjuda smärtpatienter med opioidberoende behandling med metadon. Men det bör utföras av smärtspecialister, betonar hon.

– Metadon är inte ett ofarligt läkemedel och det behövs specialistkunskap för att hantera det. Det ska inte skötas i primärvården. Läkemedlet har många interaktioner med andra läkemedel som man måste känna till och det är svårt att dosera, säger hon.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler