Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Att magsäcksoperationer minskar diabetes är en av årets största forskningsnyheter.

Att magsäcksoperationer minskar diabetes är en av årets största forskningsnyheter. Bild: Pia Bispo

Årets tio viktigaste forskningsnyheter

Har du hängt med i forskningsnyheterna under året? Om, inte så kommer här listan för dig. Vi väljer ut de tio viktigaste forskningsrönen under året.

Annons:

1. Fetmakirurgi:
Diabetes försvann efter gastric bypass

Fetmakirurger har i flera år pratat om att magsäcksoperation kan bota typ 2-diabetes. I april publicerades resultat i New England Journal of Medicine som påtagligt stärker den bilden.

Det var italienska och amerikanska forskare som i två randomiserade studier visade att typ 2-diabetes försvann hos 75 respektive 42 procent av patienterna som opererades med gastric bypass, jämfört med 0 procent i kontrollgrupperna som fick medicinsk behandling. Visserligen var studierna ganska små och uppföljningen bara två respektive ett år. Men längre uppföljning i en stor observationsstudie pekar på att upp till hälften av patienterna är av med sin diabetes fem år efter operationen.

Under året har det också kommit nya rön från den svenska SOS-studien som pekar på att fetmakirurgi förebygger hjärtsjuklighet och framför allt nyinsjuknande i diabetes. Och på sistone har flera studier av intensifierad behandling med läkemedel eller livsstilsinsatser haft svårt att visa positiva resultat. Sammantaget gör detta att fetmakirurgi mot diabetes stärkt sin roll i behandlingen av diabetes. Studierna i New England Journal of Medicin toppar därför Dagens Medicins lista över årets forskningsnyheter.

Fetmakirurgen och forskaren Torsten Olbers vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg tycker att platsen är förtjänad.

– Det var grand slam för fetmakirurgi, enligt de här två studierna. Budskapet är att kirurgi kan övervägas tidigare än vad som ofta är fallet i dag. Detta har man också under året tagit fasta på i nya uppdaterade internationella riktlinjer, säger han.

Samtidigt manar Torsten Olbers till ödmjukhet.

– Kanske har vi kirurger tidigare slagit oss på bröstet och sagt att ”skicka patienterna till oss så blir de kvitt sin diabetes”. Men vägen framåt är samarbete mellan kirurger och medicinare. Det handlar om hur vi ska ta reda på vilka patienter som bäst passar för kirurgi och vilka som bäst passar för enbart medicinsk behandling, säger han.

Torsten Olbers får medhåll av Mona Landin Olsson, som är professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund samt ordförande i Svensk förening för diabetologi.

– De här studierna är viktiga och publik­friande nyheter som stärker kirurgins plats vid diabetes. Men kirurgi får inte bli en allena­rådande metod. Inte minst finns det biverkningar, som att en del patienterna mår väldigt dåligt efter att de ätit, säger hon.

Studier: New England Journal of Medicine  2012; 366: 1567–1576, 1577–1585

 

2. Genomik:
”Skräp-DNA” tonas ner

 I mastodontprojektet Encode samarbetade flera forskningsgrupper för att kartlägga den mänskliga arvsmassans funktion. Den huvudsakliga nyheten, att 80 procent av det mänskliga genomet är kopplat till någon biokemisk funktion i någon celltyp, har förvisso blivit omstridd. Men föreställningen om att ”skräp-dna” skulle dominera arvsmassan torde ha blivit avlivad en gång för alla. Och forskare runt om i världen har fått tillgång till en jättestor databas med information som möjligen kan underlätta utveckling av diagnos- och behandlingsmetoder i framtiden.

Studie: Nature 2012; 489: 57–74

 

3. Neurologi:
Tablett halverade antalet skov vid MS

Flera nya orala läkemedel mot multipel skleros, MS, är på gång eller har blivit godkända. MS-sjuka kan därmed komma att slippa sin sprutbehandling. Som mest lovande av de nya läkemedlen framstår BG-12, eller metylfumarat. Två nya randomiserade studier pekade på att det här läkemedlet har bättre skovskyddande effekt än dagens standardbehandling med betainterferon eller glatimeracetat.

Studier: New England Journal of Medicine  2012; 367: 1087–1097, 1098–1107

 

4. Prevention:
ASA närmare att brukas som skydd mot cancer

 I nya studier ledda av den brittiske neurologiprofessorn Peter Rothwell kom mer data som stödjer att daglig behandling med acetylsalicylsyra, ASA, i lågdos förebygger cancer både på kort och på lång sikt. Dödligheten i sjukdomen sjönk med 15 procent och med 37 procent för dem som tagit ASA i minst fem år, enligt en sammanställning av 34 randomiserade studier. Vidare pekar resultaten på att en del av den här effekten beror på skydd mot bildning av metastaser. 

Studier: Lancet 2012; 379: 1591–1601, 1602–1612

 

5. Infektion:
Så kan H5N1 spridas mellan människor

Under stor uppmärksamhet stoppades först de här studierna av rädsla för att de skulle underlätta bioterrorism. Men beslutet hävdes. Slutsats: Enbart fem mutationer krävs för att det ökända fågelinfluensaviruset H5N1 ska kunna spridas mellan illrar, som kan smittas och insjukna i influensa ungefär som människor. Två av mutationerna är dessutom redan vanliga hos viruset. Den goda nyheten var dock att det muterade viruset orsakade relativt milda infektioner. Upptäckten kan få stor betydelse för den globala övervakningen av influensa.

Studier: Science 2012; 336: 1534–1541, 1541–1547, Nature 2012; 486: 420–428

 

6. Screening:
Brittisk rapport slår fast risk med överdiagnostik

Visserligen handlar inte det här om någon originalforskning. Men med tanke på alla kontroverser kring nyttan och risker med mammografiscreening var det viktiga besked när en oberoende brittisk expertgrupp gav sitt utlåtande i frågan. Deras slutsats att överdiagnostik existerar och att runt tre sådana diagnoser blir resultatet för varje kvinna som räddas från att dö i bröstcancer via screening är inte minst relevant för Sverige. Här informeras kvinnor knappt alls om detta.

Studie: Lancet 2012; 380: 1778–1786

 

7. Genomik:
Arvsmassa från foster kartläggs i moderns blod

Fosterdiagnostiken är ett område där de stora framstegen inom dna-sekvensering kan få betydelse. I den här studien visade forskare i USA hur fostrets dna kan kartläggas genom hoppussling av så kallat fritt foster-dna i moderns blod, utan tillgång till faderns dna. Tekniken kan få större roll i framtiden om olika behandlingsformer för foster utvecklas. Men det väcks också etiska frågor.

Studie: Nature 2012; 487: 320–324

 

8. Cancer:
Tumörer ännu mer olika

Patienter med samma cancersjukdom kan svara olika på behandling beroende på att tumörerna har olika mutationer. I den mest ambitösa analysen på området hittills visade forskare att mutationsmönstret från samma tumör, i det här fallet njurcancer, kan skilja sig åt beroende på vilken del av tumören som undersöks. Det kunde påverka hur patientens prognos uppfattades. Studien pekar på att tumörer bör undersökas med fler än en biopsi. 

Studie:New England Journal of Medicine 2012; 366: 883–92

 

9. Medicinsk teknik:
Datortomografi gör hjärt­diagnostik snabbare

 Datortomografi av kranskärlen är en icke-invasiv teknik med potential att förenkla diagnostiken av patienter som söker för möjlig akut kranskärlssjukdom. I den här randomiserade studien visade amerikanska forskare att tekniken kan spara tid, i snitt sju timmar per patient, och användas med bibehållen patientsäkerhet.

Studie: New England Journal of Medicine 2012; 366: 1393–1403

 

10. Kvinnohälsa:
Östrogen skyddade hjärtan trots allt

När den stora studien Women’s Health Initiative fick avbrytas år 2002, bland annat på grund av ökad hjärt-kärlrisk, förändrades synen på hormonersättning till kvinnor efter klimakteriet. En del experter har dock envist hävdat att östrogen ändå har en hjärtskyddande effekt – förutsatt att det ges tidigt, i samband med klimakteriet. En dansk långtidsuppföljning av en randomiserad studie gav stöd för detta synsätt. De deltagare som tog östrogen hade en halverad risk att ha dött eller fått akut hjärtsjukdom. Studien tonar därmed ner riskerna med hormonersättning. 

Studie: BMJ 2012; 345: e6409

 

Och här är de tre största flopparna 

1. Ändrad livsstil skyddade inte hjärtat
Look ahead, den största och mest ambitiösa studien av intensiv livvsstilsintervention vid typ 2-diabetes, fick avbrytas, sedan ingen effekt sågs på deltagarnas hjärthälsa, jämfört med konventionella livsstilsråd.

2. Alzheimerläkemedel misslyckas igen
Tvivlen på amyloidhypotesen vid Alzheimers sjukdom växte sig större sedan inte heller två beta-amyloidantikroppar kunde bromsa sjukdoms-förloppet. Nu ska läkemedelsföretag i stället testa konceptet hos personer som ännu inte insjuknat.

3. Malariavaccin gav sämre skydd
Det är ett av de absolut viktgaste nya läkemedlen som finns i pipeline. Därför var det ett misslyckande när vaccinet RTS,S bara gav 30 procents skydd mot  att insjukna i malaria när det gavs till spädbarn, den åldersgrupp som är mest lämplig att ge vaccin till.

Relaterat material

Kommentarer