Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Endovaskulär behandling var inte bättre vid stroke

Återhämtningen efter en blodpropp i hjärnan blev inte bättre om patienter fick trombolys direkt i det drabbade blodkärlet eller om proppen avlägsnades mekaniskt, enligt nya rön. Men en svensk expert anser att studierna saknar relevans i dag. 

Annons:
Vid endovaskulär behandling av stroke används kärlröntgen för att hitta vilken del av hjärnan som är drabbad av en blodpropp.
Bild: Photos.com

Propplösande läkemedel, trombolys, som ges intravenöst är den enda medicinska behandlingen mot ischemisk stroke som har bevisad effekt. Flera sjukhus runt om i världen, däribland i Sverige, har dock anammat olika så kallade endovaskulära tekniker för att öka möljigheten att återställa blodflödet i hjärnan, framför allt vid större proppar. Det handlar antingen om att ge trombolys direkt i det drabbade kärlet, så kallad intraarteriell trombolys, eller att ta bort blodproppen mekaniskt med hjälp av speciella instrument som förs upp i hjärnan, så kallad trombektomi. Den senare metoden är den som används i Sverige.

Men de här behandlingarna bidrar alltså inte till att förbättra återhämtningen hos patienterna, enligt studier som presenteras på den internationella strokekongressen i Honolulu, Hawaii, och som samtidigt publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

I den ena studien, som leddes från USA, lottades 656 patienter från ett flertal länder till att enbart få trombolys eller att också genomgå en kärlröntgenundersökning av hjärnan och få endovaskulär behandling om det gick att påvisa en behandlingsbar blockering.

I den andra studien, som utfördes helt i Italien, lottades 362 patienter till att få antingen intravenös trombolys eller endovaskulär behandling. Om det inte gick att hitta någon blockering på kärlröntgen användes intraarteriell trombolys för att behandla det kärlområde som ansågs vara drabbat.

Tre månader efter behandling gick det inte att i någon av studierna se någon skillnad i andelen patienter som levde med ingen eller liten funktionsnedsättning, enligt skalan Rankin. 

Nils Wahlgren, som är professor och överläkare vid den neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, anser dock att resultaten helt saknar relevans för hur behandling av stroke fungerar i Sverige i dag. Han vänder sig främst mot att studierna är för gamla.

– Majoriteten av patienterna behandlades med intraarteriell trombolys, vilket egentligen inte används längre i Sverige. Och de mekaniska instrument som används i dag, där blodproppen avlägsnas med ett metallnät, har visats överlägsna de äldre varianter som till viss del användes i de här studierna. Vidare hade man inte tillgång till datortomografisk kärlröntgen på den tiden. Man visste alltså  inte om det fanns någon propp att behandla innan patienterna randomiserades, säger Nils Wahlgren.  

Han ser också metodologiska problem med studierna.

– I den italienska studien använde man framför allt intraarteriell trombolys som endovaskulär behandling. Och eftersom man först måste förbereda att gå in i artären, vilket tar tid, så gavs behandlingen därmed senare än i kontrollgruppen, i snitt en timme. Så i huvudsak har man jämfört snabb intravenös trombolys med betydligt senare intraarteriell trombolys, vilket säkerligen förklarar resultaten eftersom tiden till behandling är avgörande för effekten, säger Nils Wahlgren.

– Studierna har också haft svårt att få till en bra randomisering och de har hållit på i många år. Behandlande läkare kan vara ovillig att inkludera patienter som läkarna tror sig tjäna på endovaskulär behandling, till exempel patienter med allvarligare symtom. I studien från USA hade man också en mycket långsam rekrytering, säger han.

Nils Wahlgren tror att resultatet möjligen hade blivit ett annat om man studerat  trombektomi med metallnät, som alltså är den nyaste typen av endovaskulär behandling.

– Sådana studier måste göras. Vi vet att de nya instrumenten är bättre på att avlägsna proppar än de gamla varianterna. Det mest intressanta med de studierna är dock att forskarna inte såg några allvarligare biverkningar med den endovaskulära behandlingen. Det är ett positivt besked, säger han.

Läs abstract till studierna:

 

Nils Wahlgren, som är professor och överläkare vid den neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, anser dock att resultaten helt saknar relevans för hur behandling av stroke fungerar i Sverige i dag. Han vänder sig främst mot att studierna är för gamla.

– Majoriteten av patienterna behandlades med intraarteriell trombolys, vilket inte används längre i Sverige. Och de mekaniska instrument som används i dag, där blodproppen avlägsnas med ett metallnät, har visats överlägsna de äldre varianter som till viss del användes i de här studierna. Vidare hade man inte tillgång till datortomografisk kärlröntgen på den tiden. Man visste alltså  inte om det fanns någon propp att behandla innan patienterna randomiserades, säger Nils Wahlgren.  

Han ser också metodologiska problem med studierna.

– I den italienska studien använde man framför allt intraarteriell trombolys som endovaskulär behandling. Och eftersom man först måste förbereda att gå in i artären, vilket tar tid, så gavs behandlingen därmed senare än i kontrollgruppen, i snitt en timme. Så i huvudsak har man jämfört snabb intravenös trombolys med betydligt senare intraarteriell trombolys, vilket säkerligen förklarar resultaten eftersom tiden till behandling är avgörande för effekten, säger Nils Wahlgren.

– Studierna har också haft svårt att få till en bra randomisering och de har hållit på i många år. Behandlande läkare kan vara ovillig att inkludera patienter som läkarna tror sig tjäna på endovaskulär behandling, till exempel patienter med allvarligare symtom. I studien från USA hade man också en mycket långsam rekrytering, säger han.

Nils Wahlgren tror att resultatet möjligen hade blivit ett annat om man studerat den trombektomi med metallnät, som alltså är den nyaste typen av endovaskulär behandling.

– Sådana studier måste göras. Vi vet att de nya instrument en är bättre på att avlägsna proppar än de gamla varianterna. Det mest intressanta med de studierna är dock att forskarna inte såg några allvarligare biverkningar med den endovaskulära behandlingen. Det är ett positivt besked, säger han.

Relaterat material
Bristande satsning på neurologi ett hot mot fortsatt utveckling
Nya effektivare metoder vid stroke

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler