Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Mobila specialistteam minskar vårdbehovet”

Våra erfarenheter visar att det är möjligt att lyfta ut den specialiserade vården utanför sjukhuset, skriver Lennart Minthon och Elisabet Londos, Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus.

Annons:

Den svenska sjukvården måste omorganiseras för att klara vården av en åldrande befolkning. Mer av den avancerade sjukvården behöver bedrivas i patientens boendemiljö och specialistvården måste därför verka i ett nära samarbete med primärvården och kommunens hemsjukvård.

Samtidigt krävs det satsningar inom alla vård­utbildningar för att öka kunskapen om äldre och deras sjukdomar.

Under de senast månaderna har den kaotiska situationen på akutmottagningarna vid Skånes universitetssjukhus, Sus, i Lund och Malmö fått mycket utrymme i massmedierna.

Patientsäkerheten har ifrågasatts av Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har riktat skarp kritik mot sjukhusledningens sätt att hantera brister i arbetsmiljön. En sak som ofta anges som förklaring till problemen är bristen på vårdplatser.

Det finns inget skäl att tro att den situationen kommer att förändras, snarare tvärtom. Socialstyrelsen har visat att under de senaste tio åren har antalet slutna vårdplatser minskat kraftigt och en rapport från OECD visar att Sverige tillhör de länder som har lägst antal slutenvårdsplatser bland de 34 medlemsländerna.

Samtidigt blir svensken allt äldre vilket ökar behovet av sjukvård. I dag är 36 procent av patienterna som söker på landets akutmottagningar 65 år eller äldre och av dem läggs drygt 40 procent in på sjukhuset.

På Sus internmedicinska vårdavdelningar är patienternas medelålder 81 år och en nyligen publicerad studie visar att drygt 70 procent av dem lider av kognitiv svikt med bland annat minnesstörningar.

Vi står alltså inför en svårlöst ekvation. För att lösa den måste vi inom sjukvården anpassa vår organisation efter verkligheten. Specialistsjukvården behöver lämna sjukhuset och i samarbete med primärvården och kommunernas hemsjukvård i större utsträckning än vad som görs i dag sköta patienterna i deras boendemiljö.

För tio år sedan, 2003, startade vi inom den neuropsykiatriska kliniken i Malmö, nuvarande Minneskliniken Sus, ett arbete som inneburit stora förbättringar för vården av patienter med demenssjukdomar.

En kritisk granskning av verksamheten visade bland annat att våra patienter haft ett stort vård­sökande innan de blev utredda.

Det var inte heller ovanligt med patienter som sökt för sina problem i mellan sex och tolv månader utan att få hjälp.

Dessutom konstaterade vi att en femtedel av patienterna som hamnade på vår universitetsklinik egentligen blev inlagda för social planering, ett arbete som borde ha skötts av kommunen.

Vi insåg att vi måste lämna sjukhuset och möta patienterna och deras vårdgivare i ett tidigare skede för att minska belastningen på den slutna vården. Med hjälp av team bestående av läkare och sjuksköterskor etablerade vi kontakt med primärvården och kommunen för att sprida vår kunskap.

Utvärderingen som gjordes 2005 visade att teamen ökat sin produktion i form av hembesök och uppföljningar, samtidigt som behovet av den slutna vården minskade. Denna utveckling har fortsatt och i dag har Minneskliniken Sus endast behov av tolv platser inom den slutna vården.

En annan viktig funktion för teamet är att skapa trygghet, både för patienterna och för deras vårdgivare genom att vara tillgängliga. Det är väl känt att trygga patienter innebär ett minskat vårdbehov vilket vi också sett i våra uppföljningar. Förutom möjlighet att snabbt få kontakt med teamet när det behövs, följer vi också upp våra patienter med regelbundna besök vilket har ökat tryggheten ytterligare.

Våra erfarenheter visar att det är möjligt att lyfta ut den specialiserade vården utanför sjukhuset och det finns liknande exempel runt om i landet. Mälarsjuk­huset har sedan 2009 arbetat med mobila team som gör hembesök, vilket har minskat belastningen på akutmottagningen, se Dagens Medicin nr 7/2013. Vi menar att fler kliniker måste börja arbeta på detta sätt för att klara sitt uppdrag att ge alla invånare en bra vård.

Samtidigt behöver också dagens vårdutbildning ändra inriktning. Vårdpersonal inom alla kategorier måste få mer kunskap om äldre och deras sjukdomar om de ska klara av sin yrkesroll. Det gäller inte minst förståelsen av den speciella problematik som drabbar de multisjuka äldre, en patientgrupp som inom en snar framtid kommer att bli dominerande inom sjukvården.

För att våra sjukhus ska få hjul krävs:

Att varje klinik kritiskt analyserar sin verksamhet och arbetar aktivt för att sprida sin kunskap. till primärvården och kommunens hemsjukvård.

Att klinikerna inrättar mobila team.

Att vårdutbildningen förändras.

Att sjukvården ökar patienternas trygghet genom att vara mer tillgänglig.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler