Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Daniel Stiller/Bildbyrån. Ett dermatoskop och en smartphone är det enda som distriktsläkaren Anette Aldenbratt behöver för att skicka två bilder på patientens misstänkta fläck till en hudläkare för bedömning.

Daniel Stiller/Bildbyrån. Ett dermatoskop och en smartphone är det enda som distriktsläkaren Anette Aldenbratt behöver för att skicka två bilder på patientens misstänkta fläck till en hudläkare för bedömning. Bild: Daniel Stiller/Bildbyrån. Ett dermatoskop och en smartphone är det enda som distriktsläkaren Anette Aldenbratt behöver för att skicka två bilder på patientens misstänkta fläck till en hudläkare för bedömning.

En bild säger mer än tusen ord

En klyftig lösning med smarta mobiler ger snabbare svar om hudcancer. Samarbetet mellan primärvård och hudklinikerna på Sahlgrenska och Skaraborgs sjukhus är årets förnyare i svensk vård.

Annons:

Anette Aldenbratt är en av dem som har medverkat i årets vinnande projekt som, med hjälp av ny teknik, upptäcker och behandlar hudcancer snabbare. Hon ler brett och hennes mungipor åker upp när hon stolt berättar om hur det känns att vinna Guldskalpellen 2013.
– Helt otroligt och jättekul! Det kanske man inte ska säga men jag hade det nästan lite på känn eftersom det är en så bra idé. Det är extra roligt att vi har gjort en gemensam studie med slutenvård och primärvård, säger Anette Aldenbratt, distriktsläkare vid Närhälsan Mölnlycke vårdcentral.

Med hjälp av en smartphone med ett tillhörande dermatoskop tar distriktsläkaren två bilder på patientens misstänkta fläck. Bilderna tillsammans med text om hudfläcken skickas sedan via en applikation – som är installerad i mobilen – till en hudläkare för bedömning.
– Förut fanns det bara frustration där vi klagade på distriktsläkarnas ofullständiga remisser och de uppfattade säkert att vi specialister tyckte att vi var överlägsna, säger John Paoli, projektledare och hudläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Anette Aldenbratt erkänner att distriktsläkarnas remisser inte alltid har varit bra, men tycker att den nya tekniken ger förutsättningar till förbättring.
– I den nya appen står det exakt vilka punkter vi ska skriva med i remissen för att hudläkarna ska kunna prioritera remisserna bättre, säger Anette Aldenbratt.

Metoden med pappersremitteringar innebär att återkopplingen till distriktsläkaren – från att remissen skickats med post till att diagnos fastställts – kan ta mellan sex och nio månader.

Pappersremitteringarna innehåller enbart text med beskrivning av hudfläcken och många gånger är beskrivningen bristfällig. Det är svårt att beskriva i ord hur en fläck ser ut och ofta står det inte hur länge fläcken har funnits eller om den har förändrats. Det gör fallet svårbedömt och hudläkaren måste träffa patienten för en undersökning. Om det då visar sig vara cancer bokas ytterligare ett besök för operation.

Med digitala remisser sparar patienten in ett besök eftersom hudläkaren kan avgöra direkt från bilderna om det är cancer och bokar i så fall in ett besök för operation. Studien med smartphones visar att patienter med malignt melanom fick väntetiden till operation förkortad från 46 dagar till 14 dagar.
– En bild säger, i det här fallet, mer än tusen ord, säger Anette Aldenbratt.

Hur garanteras bildernas kvalitet och hur ­hanteras bilderna?
– Kvaliteten på bilderna varierar förstås men är i de allra flesta fall mycket god. Dermatoskopi­bilderna blir nästan alltid bra eftersom de tas på ett standardiserat sätt, med inbyggd belysning och specifikt avstånd. De kliniska bilderna blir ibland lite suddiga men generellt är en halvbra bild oftast mycket bättre än ingen bild alls, säger John Paoli.

Bilderna bevaras på en särskild server som kräver inloggning och unik kod för att komma åt dem. Via sjukhusets IT-system kopplas sedan bilderna till patientens journal.

Med den nya metoden får distriktsläkaren svar från hudspecialisten redan några timmar efter att remissen skickats. Den snabba dialogen mellan läkarna bidrar till utbildning av dermatologi för distriktsläkaren.
– När jag skickar en remiss har jag alltid en tanke om vad det kan vara. Under projektets gång har jag blivit bättre på att känna igen malignt melanom eftersom jag kan se hur hudläkaren har kommit fram till diagnosen, säger Anette ­Aldenbratt.

Hur samarbetet mellan hudspecialister och distriktsläkare ser ut är något som projektgruppen har funderat på. Den nya metoden med applikationen bidrar till en större öppenhet.
– Distriktsläkaren kan ringa eller mejla specialisten och de två yrkesgrupperna kan lära känna ­varandra på ett digitalt sätt, nästan som på Facebook eller Twitter, säger John Paoli.

Även Anette Aldenbratt tror att samarbetet kommer att förbättras.
– Även om man kanske inte pratar med hudläkaren så känns det ändå som man kommer närmare eftersom det är en så snabb kontakt, säger Anette Aldenbratt.

Projektet är nu avslutat och distriktsläkarna har återgått till pappersremisser utan bilder. Anette Aldenbratt upplever att hon kunde ge bättre vård och service under projektets gång eftersom patienten snabbt kunde få svar och slapp vänta i upp till tre månader.
– Det känns jättetråkigt och frustrerande att behöva gå tillbaka till det gamla systemet när man vet att det nya går mycket fortare. En månads väntan kan betyda mycket för en patient med hudcancer, säger Anette Aldenbratt.

Om ansökan om metoden godkänns räknar John Paoli med att tekniken ska börja användas inom rutinsjukvården under 2014.

Relaterat material
Nomineringar slår rekord
guldskalpellen2013

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler