Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ett race om nya läkemedel mot melanom

Asko 2013 Onkologen Johan Hansson är imponerad över framstegen inom behandling av framskridna maligna melanom som presenteras på årets kongress.

Annons:
Johan Hansson

– Vi har fått se många spännande studier på nya läkemedel men också en del intressanta data från tidig forskning, säger han.

Det som väckt störst uppmärksamhet är resultaten av så kallad PD1-hämning – en ny strategi att aktivera immunsystemet att angripa tumörvävnad. Tidiga studier av nya antikroppar som blockerar PD-receptorn har visat att de tycks krympa tumören hos upp till 40 procent av patienter med spridd sjukdom. Den siffran ska jämföras med ungefär 10 procent för det i dag godkända läkemedlet ipilimumab (Yervoy).

– Det mest imponerande är inte responssiffrorna i sig utan att effekten kommer mycket snabbare än dagens läkemedel och att effekten tycks hålla i sig länge. Vi har sett medianöverlevnader på  upp till 21 månader med antikroppen nivolumab, säger Johan Hansson, som till vardags är docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Fler företag har nya PD1-hämmare under klinisk prövning. I nuläget verkar Bristol Myers Squibb ligga i täten med just nivolumab.

– Om allt går väl tror jag att vi ganska snabbt kan börja använda de här nya läkemedlen hos våra patienter, som för bara ett par år sedan inte alls hade några bra behandlingsalternativ, säger Johan Hansson.

Även vid den mer sällsynta melanomformen somo drabbar ögonen bjöd Asco-kongressen på lovande data. Det handlar om en studie där kinashämmaren selumetinib kunde bromsa sjukdomen, jämfört med dagens standardbehandling med cytostatikumet temozolomid.

– Det är intressanta fynd. Men jag tror det finns andra mer potenta läkemedel inom den här klassen som är mer värda att gå vidare med, säger Johan Hansson.

När det gäller den tidiga forskningen lyfter han fram nya rön vid så kallade Spitz nevi, en typ av hudförändringar som kan vara både vara elakartade och godartade men som är svåra för patologer att klassificera.

– Nu visar nya fynd på man lättare kan skilja de här grupperna åt med hjälp av tester för vissa genförändringar. Det pekar i sin tur på att det gå att utveckla nya läkemedel som har de här genförändringarna som måltavla, säger Johan Hansson.

Relaterat material

Kommentarer