Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Vård vid ofrivillig barnlöshet är ett lotteri”

Det behövs ett system där läkare får avgöra antal behandlingar för ofrivilligt barnlösa utifrån individuella bedömningar, skriver Cornelia Armano, ordförande för patientföreningen Barnlängtan, Gilbert Tribo (FP) och Jens Sundström (FP).

Annons:

Tidigare i somras presenterades och överlämnades Patientmaktsutredningen till socialminister Göran Hägglund. Utredningen lyfter fram många bra förslag som ytterligare flyttar makten inom vården från politiker och tjänstemän till medborgare och patienter. En viktig förändring som utredningen föreslår är att en större likvärdighet gällande behandling av stora folksjukdomar bör gälla över hela vårt land. I en debattartikel 130626 i Dagens Nyheter nämner utredaren Johan Assarsson cancer och diabetes som exempel på sjukdomar där likvärdigheten vad det gäller behandling är alltför olik i landet, samtidigt glömmer han att nämna ett område där det största godtycket och de allra största skillnaderna mellan landstingen finns.

Ofrivillig barnlöshet är ingen dödlig sjukdom men en väldigt stor orsak till ohälsa. Det är en sjukdom som inte syns utanpå men som har en stor påverkan på de drabbades psykiska hälsa. Hela 15 till 20 procent av befolkningen är ofrivilligt barnlösa, trots detta är det en sjukdom det talas väldigt tyst om. Hade människor i allmänhet och sjukvårdpolitiker i synnerhet vetat hur hårt sjukdomen slår mot livskvalitet, sociala relationer, arbetssituation och privatekonomi skulle säkert förståelsen varit större samt vård och stöd som erbjuds varit bättre.

För många ofrivilligt barnlösa framstår livet som mindre meningsfullt och inte sällan utvecklar man en livskris. Omgivningens bristande förståelse förstärker detta vilket får många att dra sig undan. Trots detta är det väldigt få som erbjuds psykologiskt stöd från samhället.

Den vård som erbjuds ofrivilligt barnlösa skiljer sig kraftigt åt beroende på var i landet man bor. Flera av landstingen i Norrland erbjuder exempelvis bara ett färskt IVF-försök och ett fryst, medan man i Skåne kan få ett färskt och fyra frysta. Det innebär att paren i norr bara får 30% chans till en graviditet medan för dem i söder är chansen dubbelt så hög. Utöver detta finns det olika åldersgränser där man i Östergötland exempelvis max får vara 38 år för att få assisterad befruktning och på Gotland är samma gräns 40 år. Många av dessa regler bygger på godtycke och väldigt sällan på vetenskaplig grund.

Som regelverket ser ut idag är vården vid ofrivillig barnlöshet i Sverige ett lotteri med få vinnare. På grund av begränsningar i vården som beslutas om på ovetenskapliga grunder tvingas patienterna i stället söka den vård de borde fått hemma utomlands och får ersättning från Försäkringskassan i efterhand. Vilket inte blir någon besparing för landstingen i slutändan.

Ofrivillig barnlöshet är något som drabbar kvinnor och män över hela landet och genom alla samhällsklasser, därför är det dags att se över de lagar och regelverk som finns och införa nationella riktlinjer. Det behövs ett system där läkare får avgöra antal behandlingar utifrån individuella bedömningar baserade på prognos och behov. Svensk sjukvård är fantastisk och finansieras av alla medborgare därmed ska det inte spela någon roll var i landet man bor.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler