Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

ST-läkaren Rebecka Liljeberg ser både risken och utmaningen i en ST-tjänst med lite oviss framtid.

ST-läkaren Rebecka Liljeberg ser både risken och utmaningen i en ST-tjänst med lite oviss framtid. Bild: Niklas Larsson/Bildbyrån

Hon vågar satsa på osäker specialitet

Sjukhusen tar in ST-läkare trots att besked om akutsjukvård som basspecialitet skjutits fram. ST-läkaren Rebecka Liljeberg tar kurser hon känner sig säker på att kunna tillgodoräkna sig.

Annons:

Dagens Medicin hinner inte mer än hälsa på ST-läkaren Rebecka Liljeberg på Södersjukhusets akutmottagning innan det dyker upp ett larm. En äldre kvinna med hjärtsvikt, diabetes och stora svullnader har svåra magsmärtor.

Efter undersökningen konsulterar Rebecka Liljeberg en kardiolog och ser till att patienten blir inskriven.

– Jag gillar variationen här på akuten, tempot, alla praktiska moment man måste behärska och att man samtidigt får klura över oklara diagnoser, säger Rebecka Liljeberg.

Hon valde att göra sin ST-tjänstgöring på akuten trots att framtiden för akutsjukvård som basspecialitet är oklar. I somras beslutade Socialstyrelsen att skjuta den reviderade föreskriften om läkares ST ett år på framtiden. Något beslut om den tänkta uppgraderingen till basspecialitet eller målbeskrivning för ST finns inte på pränt. Beslutet klubbas först nästa höst, inför ett tänkt ikraftträdande den 1 januari 2015.

– Visst tar jag en viss risk. Men jag ser ju samtidigt att akutsjukvård behövs som basspecialitet, säger Rebecka Liljeberg.

Men risken att inte kunna tillgodoräkna sig allt det hon gör finns med i beräkningarna.

– Rent kunskapsmässigt så tjänar jag ändå på att vara här.

Patrik Söderberg, studierektor på Södersjukhuset, Sös, berättar att sjukhuset har agerat som om akutsjukvård vore en basspecialitet i ett par år. Sös är inte ensamt. Flera andra sjukhus, särskilt i storstadsregionerna, har påbörjat ST-tjänster.

– Det är klart att det är ett problem att de tar en liten risk. Men jag tror inte att det blir några stora ändringar. Annars får sjukhusen betala för kompetensen, utan titel. Det är så vi får göra i dag, säger Patrik Söderberg.

Akutmottagningens verksamhetschef Nasim Farrokhnia tycker att den stora stötestenen är en annan.  Hon vill se en i grunden förändrad akutsjukvård, men det går trögare utan ett formellt erkännande.

– Det här är en känslig fråga, vissa andra specialiteter visar motstånd. Det är inte självklart för många att det ska vara en akutläkare som hanterar det här enorma flödet av patienter, säger hon och fortsätter:

– Men om man tittar utanför Sveriges gränser är den här specialiteten etablerad sedan ett halvt sekel. Sverige ligger efter när det gäller flödestänk och patientsäkerhet på akuten.

Sveriges yngre läkares förening, Sylf, oroas mer över osäkerheten och rekommenderar inte någon att starta en ST-utbildning som det inte finns ett färdigt beslut för. Läkarförbundet försöker mota de problem som kan dyka upp framöver för dem som redan har påbörjat sin ST.

– Det är lite grisen i säcken och osäkerhet är sällan bra. Vi vill få större tydlighet i vilka övergångsregler om gäller, säger Thomas Parker, utredare på Läkarförbundet.

På Socialstyrelsen har Febe Westberg nyligen tillträtt sin tjänst som övergripande projekt­ledare för revideringen. Hon vet inte om det kommer att tas fram övergångsregler som täcker in förfarandet.

– Vi har inte kommit så långt ännu, säger hon.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler