Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bengt Eriksson, själv sjuksköterska, kollar fysiken på ambulanssjuksköterskan Peter Bolin.

Bengt Eriksson, själv sjuksköterska, kollar fysiken på ambulanssjuksköterskan Peter Bolin. Bild: Tomas Ohlsson

Ambulanspersonalen ska fystestas varje år

Förr räckte det med fystest vid nyanställning. Nu ska ambulans­personalen vid Kungälvs sjukhus testas årligen. En arbetsmiljöfråga, säger ambulanssjuksköterskan Peter Bolin.

Annons:

Han var en av de första att testa sin kropp i den nya satsningen. Han hoppas att de fysiska proven ska ge motivation till dem som behöver en extra puff i ryggen för att hålla kroppen i trim.

– Det är en säkerhetsfråga för patienter och en arbetsmiljöfråga. Det handlar om säkerhet både för mig själv och för den medarbetare som jag bär med. Om jag inte orkar eller tappar greppet så kan ju jag orsaka en skada på min kollega som måste parera och ta en större belastning, säger Peter Bolin och fortsätter:

– Vi utsätts ju ofta för tuffare prövningar i vår vardag än dem vi gör i testet. Det är inte ovanligt att vi ska bära patienter som väger mycket, våra bårar ska tåla 200 kilo.
Hos polisen, räddningstjänsten och flyget är fysiska tester vanliga. Men när Dagens Medicin för ett par år sedan frågade landets ambulans­entreprenörer om personalen genomgick några återkommande fysiska prov svarade majoriteten nej. Enligt Föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård, Flisa, har den bilden inte ändrats nämnvärt.

Ambulanssjukvården vid Kungälvs sjukhus upptäckte att personalen upplevde att den hade allt mindre tid att träna på arbetstid, i takt med att uppdragen började öka påtagligt.

– Uppdragen har ökat med 8–10 procent årligen i flera år, säger Tommy Claesson, ambulanschef vid Kungälvs sjukhus och fortsätter:

– Vissa väljer ändå att träna på arbetstid, andra tycker att det är jobbigt att man kanske inte hinner duscha innan man åker ut på jobb.

Nu när testerna är i gång kommer anställda som inte klarar dem att erbjudas träningsprogram samt en möjlighet att testa sin fysiska förmåga igen efter sex månader.

– Nästa steg är att koppla in före­tagshälsovården, säger Tommy Claesson.

Men är alla anställda lika positiva till det här?

– Nej, det klart att det finns en viss oro också att man inte klarar testet. Det blir lite prestige i det också. Men vi basunerar ju inte ut vilka som har klarat det eller inte.

Några gör fystesten i grupp, andra gör dem ensamma. Testledaren Bengt Eriksson kontrollerar och tar hand om kollegornas resultat.

Man har utgått från ett test för räddningspersonal som har modifierats något, så att vikten vid rullbandstestet motsvarar syrgasväskan som ambulanssjuksköterskan bär. Annars används så kallade kettlebells och skivstång för olika lyft. Och – för att testa att kroppen orkar i längden – några statiska övningar som sidoplankan och ryggbräda.

– Konditionstest och kettlebells, det handlar om sådant man ska orka göra i jobbet i dag. Annat handlar om hur kroppen håller för framtiden, säger Bengt Eriksson och tillägger:

– Vi har inte hunnit testa så många än. Men hittills har alla klarat det mesta med bravur.
Om det var någon del i testet som de anställda inte klarade så var det de statiska ryggövningarna. Det gällde även ambulanschefen själv.

– Jag klarade inte ryggbräda hela tiden ut. Men jag sitter ju bakom ett skrivbord hela dagarna numera, ­säger Tommy Claesson.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler