Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Vid en infarkt är ofta hela ringen gul – på skärmen på bilden ser den vit ut – vilket betyder om­fattande fettinlagring. Det röda visar mer harmlös bindväv. David Erlinge (till höger) har undersökt ett par hundra patienters kranskärl med den nya metoden,

Vid en infarkt är ofta hela ringen gul – på skärmen på bilden ser den vit ut – vilket betyder om­fattande fettinlagring. Det röda visar mer harmlös bindväv. David Erlinge (till höger) har undersökt ett par hundra patienters kranskärl med den nya metoden, Bild: Niklas Larsson/Bildbyrån

Jakten på feta plack trappas upp

En rund ring av fett finns på i stort sett alla plack som orsakat hjärtinfarkt. Nu ska ­forskare ta reda på om sådana plack ­verkligen är så farliga som de verkar.

Annons:

I somras presenterade forskaren David Erlinge och hans medarbetare en studie av 78 patienter med stora hjärtinfarkter. ­Samtliga hade behandlats på antingen ­Skånes ­universitetssjukhus i Lund eller på ett sjukhus i Grand Rapids i Michigan, USA. Med hjälp av tekniken nirs undersökte forskarna de plack i kranskärlen som spruckit och or­sakat infarkten. Slutsats: hos alla utom två av patienterna bestod placken till stor del av fett. Ofta satt fettet som en ring på insidan av kärlet.

– Det var ett spännande fynd. Forskare har letat i decennier efter vad som utmärker de skadliga placken i kranskärlen. Kanske har vi funnit svaret,­ säger David Erlinge, som är överläkare och ­professor i kardiologi vid Lunds universitet.
Men för att verkligen kunna säga hur farliga de här fettrika placken är måste forskarna följa dem över tid. Och det är precis vad David Erlinge och hans kollegor nu ska göra i en studie inom ramen för det svenska registret Scaar.

Planen är att undersöka 900 patienter som genomgår kranskärlsröntgen för misstänkt svår kärlkramp eller hjärtinfarkt. Alla de runt 30 centi­metrarna av de tre kransartärerna genomsöks med nirs för att lokalisera eventuella fettrika plack. Sedan följs patienterna i registret i tre år.

– Om studien visar att allvarliga händelser inträffar vid just de här placken, då kan det finnas anledning att behandla dem aktivt med ballongvidgning och stentning. Detta är för det mesta inte fallet i dag såvida placken inte ger symtom, säger David Erlinge.

I framtiden tror han att det kan vara möjligt att nirs ingår som någon form av screeningmetod för patienter med hög risk för hjärt-kärlsjukdom.
– För det mesta behandlar vi ju de här patienterna för sent, när infarkten redan inträffat. Eller så hinner vi aldrig behandla då patienten dör i plötslig hjärtdöd. Nirs kan vara en metod att fånga upp patienterna på ett tidigt stadium, säger David Erlinge.
Redan i dag använder David Erlinge och hans kollegor på Skånes universitetssjukhus i Lund tekniken för att i en del fall underlätta behandlingen av patienter med etablerad kranskärlsjukdom.
– I runt hälften av fallen då vi använder nirs ger tekniken oss information om patientens förträngningar som vi inte hade haft annars och som gör att vi till exempel ballongvidgar och sätter stenten lite annorlunda, säger David Erlinge.

Hur vanliga är de fettrika placken?

– Det är svårt att säga. Vissa patienter har inga, andra har många, säger David Erlinge.
Fler sjukhus är på gång att införa nirs. Ett av dem är Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, där överläkare Truls Råmunddal ser med försiktig optimism på metoden.

– Det här är absolut en spännande teknik. Men som alla nya metoder måste den utprövas och studeras. Det är till exempel oklart hur vi bäst behandlar de fettrika placken om vi upptäcker dem, säger han.

Kommentarer