Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Hjärnskadade patienter måste få jämlik rehabilitering”

Den ångest och oro som personer med hjärnskador känner förstärks av bristerna i rehabiliteringen, skriver tre debattörer.

Annons:

Personer med traumatisk hjärnskada kan inte räkna med en jämlik vård. Tillgången till rehabilitering är generellt undermålig och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer är otydlig. Det visar en kartläggning av hjärnskaderehabiliteringen i Sverige som Personskadeförbundet RTP och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft nyligen gjort. Resultatet kompletterar och förstärker slutsatserna i Socialstyrelsens rapport som publicerades tidigare i år.

Varje år vårdas 20 000 personer för traumatiska hjärnskador, efter exempelvis trafikolyckor och fall. Det är den vanligaste orsaken till dödsfall och funktionsnedsättning bland unga människor och en stor andel har behov av livslång rehabilitering.

Socialstyrelsens kartläggning av landstingens och regionernas hjärnskaderehabilitering visade att resurserna generellt är upp­seendeväckande knappa och ojämnt fördelade i landet. Sam­tidigt visar den brister i att redovisa en entydig organisation och klar bild av vart man ska vända sig. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och Personskadeförbundet RTP har undersökt hur personer med skada själva upplever omhändertagandet och hur de skattar sin hälsorelaterade livskvalitet. Den visar på omfattande problem, som är väl förenliga med Socialstyrelsens bild av resursbristen.

Personer med traumatisk hjärnskada behöver livslång rehabilitering anpassad för sina kognitiva skador. Kartläggningarna pekar på behovet av nationella riktlinjer. Vi anser att man bör utreda möjligheten att knyta pengar till individen, där medel avsätts centralt till rehabiliteringsinsatser, som säkerställer behovet av kontinuitet i vårdkedjan.

Många vittnar om att det efter det akuta omhändertagandet saknas en sammanhållen vårdkedja och uppföljning. Det handlar inte bara om att tillföra mer pengar utan om att använda resurser på ett effektivt sätt, så att patienten inte skickas runt och belastar vården på fel ställen. Den patientnära kliniska forskningen behöver stärkas med riktade satsningar för att se vilka insatser som har bäst effekt.

Det är nödvändigt med en nationell översyn av strukturen för att garantera tillgång till adekvat kompetens oavsett boendeort. Bygg en pyramid – med kunskapscentra för svåra hjärnskador som knyts till universitetssjukhusen i varje region. Dessa utgör konsulter för nästa nivå – länssjukhusen – som i sin tur är konsulter för basnivån – primärvård och kommunal rehabilitering.

Båda kartläggningarna visar att rehabiliteringen inte samlats och erbjuds som en specialiserad verksamhet med anpassad miljö för hjärnskaderehabilitering. Landstingen och regionerna kan inte redogöra för hur många platser som finns i slutenvårds­rehabiliteringen. Många hänvisas till primärvården, där det saknas flera olika personalresurser med rätt kompetens.

Brukarenkäten visar att personer med hjärnskador har låg hälsorelaterad livskvalitet jämfört med befolkningen i övrigt. Det borde enligt de prioriteringsdirektiv som finns inom hälso- och sjukvård innebära att de ska få den rehabilitering de behöver. Över 50 procent saknar arbete/sysselsättning, trots Arbetsförmedlingens förstärkta resurser och rätten till daglig verksamhet för denna grupp enligt LSS.

Det är svårt att värdera hur mycket systembristerna egentligen kostar för den enskilda och för samhället i stort. Men det är onekligen så att den ångest och oro som personer med hjärnskador känner förstärks av bristerna i rehabiliteringen. De tillfrågade berättade om depressioner, förtvivlan och utanförskap. Kostnaderna, som skapas av svårigheterna att få diagnos i tid, att få tillräcklig rehabilitering och nödvändiga hjälpmedel, är troligen både omfattande och onödiga. Det mänskliga lidandet och försämringen av livskvalitet blir därmed också stort.

Ett liv som räddas ska också levas!

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler