Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Photos.com

Photos.com Bild: Photos.com

Läkare bättre än röntgen på att diagnostisera yrsel

Några enkla tester av ögonrörelser och ett provokationstest avslöjar snabbt för läkaren om patientens yrsel är av ett farligt slag eller inte.

Annons:

De senaste åren har man kommit så långt inom området akut yrsel att det börjar bli dags att skriva ett vårdprogram, anser Mikael Karlberg, öron-, näs- och halsläkare vid Skånes universitetssjukhus, med yrsel som specialinriktning.

– Vi har blivit så duktiga att en läkare numera är bättre än en MR-kamera på att diagnostisera akut yrsel, säger Mikael Karlberg.

Under Riksstämmans första dag på torsdagen ger han en praktisk kortkurs i diagnosteknik för akut­läkare, neurologer och andra läkare, en kurs som snabbt blev fulltecknad.

Akut yrsel är ett tillstånd som skapar mycket bekymmer på akutmottagningarna, enligt Mikael Karlberg. Läkarna vet inte hur de ska angripa det utan skickar patienten på onödiga datortomografiundersökningar.

– Och när resultat kommer som talar om att det inte är något farligt, vet de inte vad de ska göra.

Läkaren ska i stället titta på patientens ögon för att räkna ut vad som händer i öronen, säger han. Med tre enkla tester av ögonrörelser och ett provokationstest kan läkaren snabbt avgöra om det är en stroke, en ofarlig balansnervsinflammation eller kristallsjuka som patienten råkat ut för. 

Flera typer av yrsel kan botas på bara några minuter, enligt Mikael Karlberg.

Även hans kollega Måns Magnussons föreläsning på stämman blev fullbokad och flyttades till större lokaler.

Han redogör bland annat för relativt nya rön kring den vanligaste formen av långvarig yrsel som uppstår genom att medvetandet feltolkar balansinformation.

 – Det kan handla om balansstörningar som handikappar individen för resten av livet. Eftersom det hittills har varit relativt okänt är det många som inte har fått den behandling de skulle behövt, trots att den finns.

Många av de 46 000 fallolyckor som äldre råkar ut för varje år – och som kräver att patienten får sjukhusvård – beror på störd balans, enligt Måns Magnusson. 1 300 äldre dör årligen i fallolyckor, det är tio gånger fler än de äldre som dör i trafikolyckor, konstaterar han.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler