Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Rökning var en av tre riskfaktorer som var kopplad till störst sjukdomsbörda år 2010. I Kina röker över 300 miljoner invånare.

Rökning var en av tre riskfaktorer som var kopplad till störst sjukdomsbörda år 2010. I Kina röker över 300 miljoner invånare. Bild: Photos.com

Årets tio viktigaste forskningsnyheter

En monumental kartläggning av folkhälsan i världen toppar listan när Dagens Medicin rankar de tio viktigaste studierna det gångna året.

Annons:

1. Storslagen studie ritar ny världskarta över ohälsan

Epidemiologi. Vi lever nu i en värld där hjärtinfarkt, cancer och andra rikedomssjukdomar står för den största sjukdomsbördan. Det var ett av budskapen när tidskriften i Lancet i december förra året ägnade ett helt nummer åt att publicera resultaten från Global Burden of Disease Study 2010, GBD2010. 

Arbetet tog över fem år att ro i land. Men när alla siffror väl var på plats hade de 486 författarna under ledning av amerikanen Christopher Murray lyckats med att göra den hittills mest ambitiösa kartläggningen av ohälsan i världen.

Resultaten förringar inte de dödliga hot som hiv, malaria och diarrésjukdomar fort­farande utgör mot många människor i främst Afrika söder om Sahara. Men de pekar ändå på den förändring i sjukdomspanoramat som skett de senaste decennierna när stora delar av världens invånare rest sig ur fattigdom.

Möjligen beskrivs denna förändring bäst genom grafiken härintill. Den visar att icke smittsamma sjukdomar år 2010 stod för en större sjukdomsbörda än vad infektioner, undernäring, spädbarns- och mödrasjukdomar gjorde. År 1990 var situationen den omvända.

Ett annat talande resultat var att den riskfaktor som var kopplad till störst sjukdomsbörda år 1990, nämligen undervikt hos barn, hade ramlat ner till åttonde plats år 2010, då i stället högt blodtryck, rökning och alkoholkonsumtion var de viktigaste riskfaktorerna. 

Resultaten och genomförandet av Global Burden of Disease Study har hyllats av såväl världshälsoorganisationen WHO:s generaldirektör Margaret Chan, som Världsbankens president Jim Yong Kim. Tack vare sin storslagenhet och betydelsen den kommer att ha när världens ledare bestämmer hur ohälsan ska bekämpas, så toppar GBD2010 Dagens Medicins lista över det gångna årets viktigaste medicinska studier.

Platsen är motiverad, enligt Hans Rosling, professor vid Karolinska institutet och världskänd kunskapsspridare om global hälsa.

– Studien är monumentalt viktig. Den ger en faktabaserad överblick över hela världens hälsa. Visst, det finns berättigad kritik över hur man har estimerat och fyllt i luckor för att nå denna överblick. Men det är samtidigt omöjligt att inte bli imponerad och tacksam. Där vi nu kan se tydliga mönster fanns tidigare bara dimma och gissningar, säger han.

Enligt Hans Rosling pekar resultaten på att vi bör sluta tänka i-länder och u-länder, utan i stället­ använda låg-, mellan- och hög­inkomstländer. 

– Den rikaste miljarden har råd med avancerad vård, de mellersta fyra miljarderna har sjukdomar som de rikaste men inkomster som mer liknar de fattigaste. Samtidigt håller undernäring, infektioner och bristande mödra- och barnhälsovård alltjämt de fattigaste två miljarderna fångna i extrem fattigdom, säger han.

Hur ska då medelinkomstländerna klara av att bekämpa de rika ländernas sjukdomar utan de rika ländernas resurser?

– Det handlar om saker som att bekämpa rökning och att säkra upp trafiken. Men det är lättare sagt än gjort. Hur ska man till exempel motivera en kvinna i slummen i Sydafrika att hålla nere vikten när hon plötsligt har råd att äta vad hon vill? säger Hans Rosling.

Studier: Lancet 2012; 380: 2 071–2 260

2. Flytt av cellkärna gav mänskliga stamceller

Regenerativ medicin. De senaste åren har det mesta inom stamcellsforskningen handlat om IPS-celler, det vill säga fullt utvecklade kroppsceller som omprogrammerats till stamceller. Men i maj slog denna bomb ner: ett forskarlag under ledning av amerikanen Shoukhrat Mitalipov hade lyckats ta fram stabila embryonala stamceller från donerade äggceller genom kloning av DNA från mänskliga kroppsceller. Och den här gången verkar allt stämma, till skillnad från när koreanen Hwang Woo Suk påstod sig ha utfört samma bedrift. Nu får vidare forskning visa om den här typen av stamceller är bättre än IPS-celler i eventuella framtida stamcellsbehandlingar.

Studie: Cell 2013; 153: 1 228–1 238

3. Överviktiga levde längre

Allmänmedicin. Årets mest kontroversiella studie var en metaanalys av den amerikanska forskaren Katherine Flegal och hennes medarbetare. Deras slutsats att överviktiga men inte sjukligt feta människor skulle leva längre än normalviktiga fick, inte överraskande, många mothugg. Den främsta kritikern, Harvardprofessorn Walter Willet, fick i sin tur kritik på ledarplats i tidskriften Nature för att han avfärdat studien som ”skräp”. Sammantaget får man ändå säga att Flegal och hennes kollegor försvarat sina slutsatser väl. Om resultaten stämmer återstår det att reda ut vad sambandet skulle kunna bero på. En möjligt förklaring kan vara den så kallade fetma­paradoxen, att överviktiga tycks klara sig bättre när de väl drabbas av sjukdomar, som hjärtinfarkt. Eller så speglar kroppsmassemåttet BMI som användes i studien helt enkelt inte farlig övervikt tillräckligt väl.  

Studie: Jama 2013; 309: 71–82

4. Sömn renar hjärnan från slaggprodukter

Neurobiologi. Visserligen gäller de här resultaten än så länge bara för möss. Men forskaren Maiken Nedergaard och hennes ­kollegor öppnade ett helt nytt perspektiv när de visade att cerebro­spinalvätska flödar betydligt mer i hjärnan under sömnen jämfört med under vaken tid. Detta var i sin tur kopplat till en snabbare borttransport av nedbrytningsprodukten beta-amyloid. Studien visar att sömn har fler funktioner än att till exempel underlätta bildningen av varaktiga minnen.

Studie: Science 2013; 342: 373–377

5. Svensk revolution av klinisk forskning

Hjärta-kärl. Att trombaspiration inte gjorde någon nytta vid hjärtinfarkt var inte det som väckte störst intresse när Ole Fröbert och Stefan James presenterade Taste-studien vid ESC-kongressen i Amsterdam. Utländska experter häpnade i stället över att svenska forskare på bara några år lyckats svänga ihop och publicera en randomiserad studie där nästan samtliga aktuella patienter i Sverige ingick, och dessutom till en låg kostnad. Detta var möjligt tack vare IT-plattformen och täckningsgraden i det svenska Scaar-registret.

Studie: New England Journal of Medicine 2013; 369: 1 587–1 597

6. Vardagen underlättas när tankarna styr robothand

Medicinsk teknik. En totalförlamad kvinna som styr en robothand att utföra dagliga aktiviteter som att äta choklad – bara genom att tänka på det. Det låter som science fiction men det är vad ett forskarlag i Pittsburgh, USA, lyckats med. Två elektroder i kvinnans hjärna snappar upp signalerna som tolkas av en dator och omvandlas till digitala instruktioner till robotarmen. Bedriften anses vara den hittills främsta inom området neurorobotik.

Studie: Lancet 2013; 381: 557–564

7. Duktiga kirurger hade bättre resultat

Kirurgi. Kirurgi är ett hantverk, brukar det heta. Den kliniska betydelsen av detta hantverk har inte fångats ­bättre än i denna studie, där forskare i USA lät ­kollegor bedöma hur 20 kirurger utförde olika moment vid gastric bypass-operation. De kirurger som fick bäst betyg hade generellt sett också bäst resultat, sett till bland annat postoperativa komplikationer och risk för omoperation.

Studie: New England Journal of Medicine 2013; 369: 1434–1442

8. Bakterier i tarmen påverkade svältsjukdom

Mikrobiologi. Tarmflorans inverkan på vår hälsa är ett av de hetaste medicinska forskningsområdena. Under året kom bland annat en studie som pekade på att förändrad tarmflora kan förklara en del av effekten av fetmakirurgi. Och för första gången visade forskare i en randomiserad studie att avföringsdonation är effektivt vid svåra ­diarréer på grund av infektion med bakterien Clostridium ­difficile. Men mest elegant var en studie där förekomsten av undernäringssjukdomen kwashiorkor bland barn i Malawi kunde kopplas till en speciell tarmflora. När den här tarmfloran överfördes till möss orsakade den i sin tur kraftig viktnedgång hos djuren.

Studie: Science 2013; 339: 548–554

9. Manschett räddar liv efter bypassoperation

Hjärta-kärl. Behandlingen av kranskärlssjukdom har förbättrats så mycket att ledande experter börjar tala om att taket snart är nått. Att det ändå finns potential i nya metoder stod klart när tyska forskare lyckades förbättra överlevnaden efter bypassoperation genom att före ingreppet blåsa upp en blodtrycksmanschett på patienternas överarm. Resultaten stärker konceptet med så kallad prekonditionering, då blodflödet tillfälligt stängs av i en kroppsdel för att skydda en annan eller samma kroppsdel vid en längre tids stopp i blodflödet. Brasklapp: Studien var utförd vid endast ett sjukhus.

Studie: Lancet 2013; 382: 597–604

10. Elstimulering hjälpte tidigt vid parkinson

Neurologi. Djup hjärnstimulering ser ut att vara en lovande metod vid flera olika neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Hittills är det bara en etablerad behandling vid Parkinsons sjukdom. Och där kan metoden vara bättre än man tidigare trott, enligt den här fransk-tyska studien. Patienter som nyligen börjat få komplikationer, som till exempel överrörlighet, fick klara symtomförbättringar efter att de fått hjärnstimulering, jämfört med om de bara fortsatte med läkemedelsbehandling.

Studie: New England Journal of Medicine 2013; 368: 610–622

Relaterat material

Kommentarer