Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Joachim Rode

Joachim Rode Bild: Joachim Rode

Möt Cochranes omdebatterade chef

Nordiska Cochrane-centrets kontroversielle chef Peter Gøtzsche har nyligen kritiserats hårt för uttalanden om psykofarmaka. Läs porträttet av honom.

Annons:
Peter Gøtzsche
Bild: Joachim Rode

Artikeln är översatt från vår danska systertidning, dagensmedicin.dk, och bitvis kortad.

Peter Gøtzsche delar människor i två läger och har alltid gjort det. Men på senare tid har han blivit skarpare i retoriken, och den konfronterande stilen har börjat bli hans egen motståndare, hävdar både kritiker och anhängare.

Vad säger han själv? Läs här det nyanserade svaret från mannen som beskylls för att vara onyanserad.

I stort sett hela sitt liv har den nu 64-årige Peter Gøtzsche varit kritisk till läkemedel och det visar sig inte minst i den senaste tidens debatt om användningen av psykofarmaka

Det är inte svårt att hitta människor som är kritiska till Peter Gøtzsche. De kallar honom demagogisk, onyanserad och dominerande. Många orkar inte ens hamna i ordkrig med honom. Men också bland dem som stöttar honom har det börjat infinna sig en viss matthet när det gäller hans konfronterande sätt. Alla framhåller Peter Gøtzsches enorma arbetskapacitet, iver och engagemang och inte minst hans arbetsplats Cochranecentrets viktiga roll som oberoende forskningscenter. Men samma människor säger också att han de senaste åren har blivit skarpare och mer konfliktbenägen.

– Det är som om han laddar sin bazooka och skjuter mot allt och alla så att det överröstar själva budskapet, säger en källa nära Peter Gøtzsche.

Av sin morfar, som var läkare, fick Peter Gøtzsche som liten läkemedel mot bland annat åksjuka, men han blev bara sämre. Ett annat läkemedel, mot diarré, fick Peter Gøtzsche av samma morfar i handen under en bilsemester, men det visade sig senare vara ett preparat som hade kraftiga biverkningar.

Enligt Peter Gøtzsche var hans morfar som de flesta allmänläkare, och därmed inte den verkliga källan till problemet. Problemet låg i stället hos läkemedelsindustrin, och hans morfar hade varit ”offer för ljusskygg marknadsföring”, skriver Peter Gøtzsche i sin bok ”Dödlig medicin och organiserad kriminalitet”.

Samma morfar uppmanade i mitten av 1970-talet dottersonen, då nyutbildad biolog och kemist, att söka jobb i läkemedelsindustrin. 1975 anställdes han inom Astra Group. Först som läkemedelskonsult och sedan som produktchef. Och 1977 blev han medicinsk chef i Astra-Synex.

Dåvarande marknadschefen Finn Falk Knudsen minns Peter Gøtzsche som en flitig medarbetare.

– Han var mycket lojal och den observerande typen. Hans kritiska inställning till läkemedel blommade på allvar upp först när han lämnade industrin, säger Finn Falk Knudsen.

Att en av dagens största kritiker av läkemedelsindustrin började sin karriär just där och blev kvar i några år, kan ses som en komisk paradox. Men hans morfars positiva inställning till läkemedelskonsulenter bidrog. Peter Gøtzsche tycker att erfarenheten har varit en styrka i hans nuvarande arbete.

– Även om det var många år sedan, vet jag precis vad som försiggår i industrin. Jag vet att läkemedelsindustrin sätter profiten och inte patienten i centrum, och de tankegångarna har bara blivit värre. Inom min tid i industrin hade man viss respekt för läkarna, men det har man inte längre, säger Peter Gøtzsche, som så småningom lämnade industrin, läste medicin och började sitt första arbete som läkare på Bispebjerg sjukhus sommaren 1984.

– Jag trivdes med den praktiska läkargärningen, men som läkare kan jag hjälpa en patient åt gången, medan jag i bästa fall kan hjälpa miljoner patienter, om jag kommer med en viktig forskningsöversikt. Därför gav det sig själv att jag började forska.

För drygt 20 år sedan, 1990, skrev han sin doktorsavhandling, som byggde på metaanalyser av systematiska felkällor i klinisk forskning. Det blev hans väg in i den internationella krets av forskare som senare resulterade i Cochrane-samarbetet. Nordiska Cochrane-centret invigdes 1993 med Peter Gøtzsche som initiativtagare, chef och enda medarbetare.

Ett av de första stora områden som Peter Gøtzsche kastade sig över var en kritisk genomgång av forskning om mammografiscreening. Han och statistikern Ole Olsen presenterade en stor Cochrane-översikt om mammografiscreening, publicerad i tidskriften Lancet 2001. Peter Gøtzsche och Ole Olsen arbetade bra tillsammans med att färdigställa översikten, och de var överens om resultaten. Men en kort tid senare lämnade Ole Olsen Nordiska Cochrane-centret.

Så långt är de ense, sedan går versionerna isär. Enligt Ole Olsen bestämde Peter Gøtzsche att det bara var Gøtzsche som skulle få uttala sig om undersökningen i den internationella mediestorm som följde när resultaten offentliggjordes.

– Vi var två i forskargruppen, Peter och jag, så därför ansåg jag att vi båda kunde uttala oss. Det finns ingen mening med att jag som forskare inte kan uttala mig fritt. Dessutom stod Peter stenhårt fast vid att alla våra punkter var lika viktiga, medan jag ville vänta med dem som var svårast att förmedla kort och tydligt. Han ville inte rubba sig en millimeter, berättar Ole Olsen, som i dag är anställd vid Köpenhamns universitet.

Peter Gøtzsche har en annan minnesbild.

– Han hade rätt att uttala sig om det fackmässiga, mer kan jag inte säga, då det handlar om något personligt, säger Peter Gøtzsche.

Sedan dessa händelser har de båda inte talat med varandra.

Mammografisreeningen var ett ämne där det fanns starka känslor och åsikter, både på Peter Götzches sida och på screening-förespråkarnas. Till den senare gruppen hörde och hör fortfarande Niels Kroman, läkare och professor vid bröstkirurgiska kliniken på Rigshospitalet i Köpenhamn. Han har i åratal varit en av Peter Götzches huvudmotståndare i diskussionen om mammografi och kallar Peter Gøtzsche för både obehaglig och demagogisk i debattsammanhang.

– Hans trick är att kalla sig själv universalexepert och alla sina motståndare för odugliga. Han är en sammanblandning av den lagstiftande, dömande och utövande makten, och när han samtidigt framställer sig som David i kampen mot Goliat – som är jag och industrin – och dessutom ropar högt om alla orättfärdigheter, så kommer medierna under en tid att lapa i sig det. Och det vet han. Men medan han lever på att tycka tvärtom mot alla andra, så har jag också patienter att ta mig an, så till slut orkar jag inte mer, och så får han sista ordet. Så tror jag att många har det, och då kan man fråga sig själv hur fruktbart det är, säger Niels Kroman.

Många anser att Peter Gøtzsche skruvade upp tonläget ännu högre när han den 6 januari i år skrev ett inlägg i tidningen Politiken, där han argumenterade för att psykiatrer och andra läkare i Danmark är så dåliga på att hantera läkemedel mot psykisk sjukdom att landet skulle klara sig bättre utan preparaten. Han har sedan framhållit att han inte ville ha bort läkemedlen, men däremot få läkarna att begränsa användningen av dem mer.

Det fick en hel skara av kritiker att mobilisera sig. Professorer i psykiatri kritiserade honom, Sundhedsstyrelsen kritiserade honom, paraplyorganisationen Danske patienter kritiserade honom och dåvarande socialminister Astrid Krag sade till Politiken att när någon argumenterar så hårt som Peter Gøtzsche gjorde ”så är det farligt, för det kan innebära att några inte söker hjälp som de behöver”.

Den sortens motstånd gör intryck på Peter Gøtzsche, men han viker sig inte.

– En socialminister ska ta hänsyn till patienterna, till läkarna och till läkemedelsindustrin. Därför ska man tänka på vad som ligger bakom hennes uttalande. Om hon säger att mina uttalanden är farliga, vill jag bara säga att den nuvarande situationen för patienterna är farligare, eftersom det sker en överbehandling med psykofarmaka.

En av dem som stöttar Peter Gøtzsche är Mats Lindberg, läkare och liksom Peter Gøtzsche en del av Läkare utan sponsor, ett nätverk av läkare och läkarstudenter som enligt nätverkets hemsida vill medverka till att forskning och behandling står oberoende från kommersiella intressen.

– Han har blivit mindre rumsren och mer konfronterande. Och det är ett medvetet val, eftersom han anser att han kommer längre på det viset. Han bidrar under alla omständigheter till att göra människor medvetna om att vi blir lurade av läkemedelsindustrin. Jag tycker att det är bra att han finns där för att ruska om folk, men det lär vara tufft för honom, eftersom han blir angripen från många håll, säger Mats Lindberg.

Själv säger Peter Gøtzsche att han ”nog har blivit lite skarpare med åren”, men att det är helt naturligt.

– Som ung läkare passar man sig alltid för att sticka ut från mängden. Det finns i läkarvärlden, liksom i militären, en hierarki som man ska inordna sig under.

Peter Gøtzsche ropar inte bara högt, han håller också fast vid sina ståndpunkter. Och det är han tvungen till, säger han.

– Varför skulle jag upphöra med att vara bestämd, när dokumentationen är i ordning? När till exempel Danske patienter kritiserar mig när jag säger att vår användning av psykofarmaka gör mer skada än nytta så kan de inte veta hur det är, för de har inte satt sig in i saken. Om jag fick möjlighet att lägga fram hela dokumentationen för organisationen Danske patienter, skulle de säkert se annorlunda på det, säger Peter Gøtzsche och poängterar att han är glad för att ha satt i gång en debatt om psykofarmaka.

Och han tror att hans sätt har effekt.

– En del vill förändra genom kommittéer och arbetsgrupper. Jag vill förändra genom att säga saker högt. Jag vill gärna förändra inför öppna dörrar och inte bakom stängda. Resultatet är bland annat en större öppenhet om försöksdata från EMA. Och även om mammografiscreening fortfarande erbjuds i Danmark, trots dokumentation om skadlighet, är jag full av förtröstan. Det kommer nog att ändras.

Ändå har stormen av kritik påverkat den kontroversielle Peter Gøtzsche.

– Även om jag gott tål diskussioner, är det svårt att få hela etablissemanget med mig. Och det har fått mig att fundera på, om jag ska vara mer försiktig när jag formulerar mig.

Utöver jobbet som ledare för Cochranecentret håller Peter Gøtzsche ofta föredrag, inte minst med utgångspunkt i sin nya bok. Men han skulle aldrig kunna tänka sig att hålla föredrag för läkemedelsföretag.

– Det finns mycket bra folk i industrin som jag gärna skulle prata med, men inte med topparna, för det är de som skapar problemen, säger han.

Ovänskapen är ömsesidig. Ingen inom läkemedelsindustrin vill diskutera med Peter Gøtzsche, utan gör bedömningen att det skulle ge honom ännu mer tid att kritisera industrin. Liksom många andra av hans kritiker anser företagens företrädare att en debatt med Gøtzsche aldrig blir fruktbar.

– Vi diskuterar inte med en man som beskyller industrin för att vara kriminell och använda maffiametoder. Man kommer aldrig kunna överbevisa honom om motsatsen till hans argument. Och så får vi aldrig diskutera de egentliga frågorna, säger en person med en hög position inom läkemedelsindustrin.

Historien får visa vilket resultat Peter Gøtzsche når med sin strategi. Men det är ännu inte dags att skriva historien om honom, för han har inte tänkt lämna jobbet som chef för Nordiska Cochrane-centret.

– Jag har inga planer på att sluta innan jag är 70. Och jag har sörjt för att centret kan köra vidare med starka krafter. Jag har duktigt folk anställt som kan ta över, säger han.

Relaterat material
Stridbar professor debatterar psykofarmaka

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler