Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Screena för farligt flimmer”

Sjukvården måste aktivt leta efter människor med flimmer och behandla enligt de nationella riktlinjerna, skriver Hjärtlungs Inger Ros.

Annons:

Femton fullsatta Globen eller 200 000 människor lever med obehandlat förmaksflimmer i Sverige i dag. Sjukdomen medför förutom försämrad livskvalitet en kraftigt ökad risk för stroke. Sjukvården måste nu aktivt leta efter människor med flimmer och ge dem behandling enligt de nationella riktlinjerna.

Svensk akuthjärtsjukvård håller världsklass och den stora majoriteten av dem som drabbas av en hjärtinfarkt överlever och kan återgå till ett bra liv. Men det är många som lider i det tysta. Ett exempel är den dolda folksjukdomen förmaksflimmer, där många som skulle behöva strokeförebyggande behandling inte får det. Detta gäller i särskilt hög grad kvinnor, dem som tidigare haft en stroke, dem som genomgått ingrepp på grund av kranskärlssjukdom samt dem med den allra högsta beräknade strokerisken.

En ny svensk studie visar att endast en minoritet fick antikoagulantia som är den rekommenderade behandlingen. I stället får många acetylsalicylsyra som man tidigare trodde var ett mildare alternativ till patienter med låg strokerisk eller till åldriga och sköra patienter. Så ser man det inte längre.

Socialstyrelsens bedömning är att det numera finns bättre alternativ, och därför ska inte acetylsalicylsyra längre användas i strokeförebyggande syfte. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, räknar med att minst 300 000 människor, motsvarande 4 procent av den vuxna befolkningen, lever med förmaksflimmer i dag. Att den siffran troligen ligger i underkant visar nya screeningstudier från Halland och Stockholm.

Med tanke på att endast 42 procent av de drygt 209 000 kända drabbade av sjukdomen hämtar ut blodproppsförebyggande läkemedel, finns det omkring 200 000 människor med förmaksflimmer som saknar strokeskydd.

Förmaksflimmer uppfyller WHO:s krav för när det är motiverat med screening. Besparingen i samhällskostnader för strokevård och räddad livskvalitet för den enskilde motiverar en satsning på identifiering och behandling av människor med förmaksflimmer.

Ett exempel på beräknad samhällsvinst är den Socialstyrelsen gör i de nya preliminära Nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård 2013, där man beräknar att om alla nydiagnostiserade och de med obehandlat förmaksflimmer skulle få de nya antikoagulantia, skulle samhället redan efter tre år spara 206 miljoner medan landstingets kostnader skulle öka med 131 miljoner kronor. I ett 20-årsperspektiv ökar landstingens kostnader till 158 miljoner kronor medan samhällets kostnader, framför allt för minskad strokesjukvård, skulle minska med drygt 3,4 miljarder kronor.

Nu är det dags för sjukvården att aktivt leta förmaksflimmer och screena alla från 65 år och äldre med riskfaktor som högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, tidigare stroke och kvinnligt kön. De personer med förmaksflimmer och förhöjd strokerisk som hittas ska sedan erbjudas behandling med antikoagulantia enligt riktlinjerna.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler