Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Skulle jag åka på en internationell konferens pratar alla med mig som en svensk läkare men så fort jag kommer hem blir jag en invandrad läkare, säger Marina Tuutma.

Skulle jag åka på en internationell konferens pratar alla med mig som en svensk läkare men så fort jag kommer hem blir jag en invandrad läkare, säger Marina Tuutma. Bild: Linn Malmén/Bildbyrån

Utlandsfödd läkare blir outsider i kåren

Invandrare. Läkare. I den ordningen betraktas oftast läkare som kommer till Sverige från andra länder, visar en ny avhandling.
Det vållar problem.

Annons:

– Jag hatar ordet invandrare! För mig känns ordet som om man är av en annan sort, att man inte riktigt är här, säger Marina Tuutma, distriktsläkare på vårdcentralen Rud i Karlstad.
Hon förklarar att hon känner samma sak för begreppen ”invandrade” och ”svenska” läkare.

– Jobbar jag här i Sverige, då är jag svensk läkare, punkt slut!

Marina Tuutma kom till Sverige från Estland för tio år sedan och sitter i dag i Läkarförbundets centralstyrelse. Hon låter sig inte behandlas som en ”invandrad läkare” men vet att det finns de som blir behandlade så.

I en ny avhandling vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet har personalvetaren Lisa Salmonsson intervjuat 15 läkare, födda och utbildade utomlands, om deras erfarenheter av att komma till Sverige och börja jobba. Hon kommer fram till att de blir vad hon kallar ”outsider within”.

– De är ju inne, de har en svensk legitimation och de har ett jobb, men ändå pratar de om att de inte riktigt passar in.

Lisa Salmonsson berättar att det både handlar om att förhålla sig till den flyktiga svenskheten – att inte prata för mycket och för högt – och att förhålla sig till invandrarrollen, som läkarna blir tillskrivna av and­ra.

– Många använder det och säger att jag kan ta hand om invandrade patienter, säger Lisa Salmonsson men förklarar att det inte är oproblematiskt, då invandrarrollen är något som de samtidigt inte vill ha.

En sak som Marina Tuutma minns från när hon kom till Sverige var att det var svårt att kom in i det sociala sammanhanget. Kollegorna frågade ofta hur det gick men hon fick uppfattningen att de inte alltid brydde sig om svaret.

– Det är lite den amerikanska stilen, keep smiling, säger hon.

Marina Tuutma har aldrig upplevt sig felbehandlad på grund av sitt namn och har inte heller blivit utsatt för fördomar, även om hon har stött på vad hon kallar främmanderädsla.

Hon tycker att valet av ord är viktigt och det är därför hon hatar ordet invandrare och tycker att det är absurt att hon på en internationell konferens är en svensk läkare men i Sverige är invandrad. Marina Tuutma föredrar det amerikanska uttrycket läkare med internationell bakgrund.

– Det har inte samma klang.

Lisa Salmonsson är tydlig med att avhandlingen inte ska ses som någon kritik av läkarkåren som, enligt henne, har varit bra på att ta tillvara läkare från andra länder. Samtidigt kan det alltid bli bättre och hon nämner exempelvis en vårdcentral som infört ett kortare mentorsprogram där utlandsfödda läkare går bredvid seniora kollegor för att komma in i ett sammanhang.

– De kände sig tryggare i rollen än de som jag intervjuade på andra ställen, säger Lisa Salmonsson.

Marina Tuutma tror att det skulle var nyttigt för de läkare som arbetat hela sitt liv i Sverige att någon gång testa att jobba någon annanstans.

– När vi jobbar med dem som har samma bakgrund så förstår vi inte hur de som kommer med en annan bakgrund känner det.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler