Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Thinkstock

Thinkstock Bild: Thinkstock

”Avloppsslam kan hota hälsan”

Osäkerheten kring framtida hälsorisker är för stor. Därför bör avloppsslam inte spridas på åkrarna, skriver aktiva inom Läkare för miljön.

Annons:

Naturvårdsverket hävdar att slamspridning på våra åkrar kan ske säkert. Vi menar att osäkerheten kring framtida risker för hälsa och miljö förblir så stor att försiktighetsprincipen måste gälla för att nå Sveriges och Naturvårdsverkets mål om giftfri miljö. Det är bättre att fokusera på alternativa tekniker för fosforåtervinning, som fällning eller förbränning.

På grund av minskande mängd åtkomlig fosfor för gödning i världen vill man, genom att sprida avloppsslam på våra åkrar, på enklast och billigast sätt återföra den fosfor som finns i våra avlopp (Naturvårdsverket Rapport 6580, 2013). Utredningen föreslår slamspridning med skärpta restriktioner, men missar väsentliga aspekter. Det är såväl hälso- som miljömässigt förkastligt då många farliga ämnen följer med till marken som ska föda oss – nanoämnen, hormonstörande kemikalier, kadmium och många fler!

Utredningen berör över huvud taget inte problemen med avfall från allt vanligare produkter som bygger på nanoteknik. Hälsoeffekterna är otillräckligt studerade, framför allt i avfallsledet. Nanomaterial finns bland annat i kläder, sprayer och sportartiklar. Nanoämnena har fantastiska egenskaper, och just därför kan de också innebära stora hälsorisker (se Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial, SOU 2013:70).

Att en del nanopartiklar kan penetrera barriärer som blod-hjärna, moderkaka-foster och blod-testiklar manar till försiktighet. Studier på cellnivå och på möss tyder på att dessa oerhört små partiklar kan ge direkta cellskador. Ett exempel är nanosilver, ett bakteriedödande ämne, som följer med i avloppsvattnet när kläder tvättas. När slam sprids på våra åkrar kan halterna av silver bli högre än fastställda risknivåer för vissa organismer. Om resistensutveckling hos sjukdomsalstrande organismer kan ske är ännu inte känt.

I slam finns cirka 250 organiska kemikalier. Nya ämnen tillkommer kontinuerligt, och kunskapen om upptag i växter är begränsad. Slamspridningsstudier visar att svårnedbrytbara organiska ämnen ackumuleras i åkerjorden och vissa läkemedel tas upp av plantor. Att storskaligt förorena jordbruksmarken är inte hållbart.

Särskilt gäller detta hormonstörande kemikalier. FN och WHO har nyligen publicerat en stor kunskapsöversikt över sådana ämnen. Forskare och myndigheter känner oro för utvecklingen då man har konstaterat en ökande förekomst av hormonrelaterade sjukdomar hos människor. Även hos vilda djur påvisar man likartade störningar. Det rör sig om bland annat missbildningar och påverkan på könsorgan och fortplantning. Den toxiska effekten uppstår under fosterperioden, vilket gör det extremt komplicerat att bedriva riktad forskning på människor.

Hormonstörande kemikalier är bland annat mjukgörare, brandskyddsmedel och vissa läkemedel. De finns i vardagsföremål som plastförpackningar, elektronik och möbler. Särskilt fokus har riktats mot så kallade POP:s (persistant organic pollutants) som inte bryts ner i naturen och finns kvar mycket länge (PFOS, PBDE, PFOA, DEHB). De, liksom andra hormonstörande substanser, återfinns delvis i avloppsslam.

I kontrollerade studier från Skottland, där man låtit dräktiga tackor och lamm beta på mark som gödslats med slam respektive vanligt mineralgödsel, fann man testikelförändringar hos foster och lamm där tackorna betat på de slamgödslade åkrarna. Även om fler studier behövs så pekar resultaten från dessa och andra djurstudier på tidigare föga kända och möjligen toxiska mekanismer som innebär att exponering för mycket små mängder skadlig substans under ett begränsat tidsfönster i dräktighetsperioden åstadkommer organskador på foster.

För Sveriges kommunala reningsverk menar man sig kunna bromsa kemikalieinflödet via certifieringssystemet REVAQ. Enligt REVAQs senaste årsrapport (2012) är bara 38 av 500 verk anslutna till certifieringen. Försiktighetsprincipen måste gälla!

Alla medborgare exponeras för kadmium via kosten, främst genom spannmål och rotfrukter odlade på våra åkermarker. 10 procent av alla frakturer på grund av benskörhet orsakas av kadmiumintag via maten (Kemikalieinspektionen PM 12/12). Det innebär starka skäl att minska kadmiumhalten i åkermark. Tyvärr finns inga tecken på att kadmiumexponeringen minskar i Sverige.

För avloppsslam är målet för hållbart kretslopp satt vid en kadmiumhalt som motsvarar den i toalettavlopp. Vid senaste mätningen framkom att endast ett (1) avloppsverk hade nått denna nivå medan 19 verk till och med hade ökat kadmiuminnehållet i avloppsslam jämfört med året innan (REVAQ årsrapport 2012). Försiktighetsprincipen måste gälla!

Det är lovvärt ur kretsloppsperspektiv att ta till vara fosfor ur mänskliga exkrementer, men dagens avloppssystem, där alla typer av avloppsvatten blandas, tillåter inte det. Det finns andra metoder att ta tillvara fosforn. Den dagen då exkrementerna behandlas separat i avloppsverken kommer frågan i ett annat läge. I dag måste försiktighetsprincipen råda!

Kommentarer

  • Karin 2014-09-07 18:07:00

    Vilken studie är det som har bevisat läkemedelsupptag i växter?

  • Gunnar Lindgren 2014-09-06 00:22:00

    Naturvårdsverket måste snarast låta avbryta slamspridningen. Det är inte bara Läkare för Miljön som är kritisk. Här kan nämnas Naturskyddsföreningen, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, Skogsstyrelsen, Uppsala Universitet m fl. WHO som nämns i artikeln klargör att hormonstörande miljögifter avdunstar till lufthavet från slam och vi kan vänta att de faller ned på betesmark och odlingar av djurfoder. Därmed finns stor risk att den typ av miljögifter som sprids med slam också återfinns i mjölk, kött och ägg. Det finns analyser och beräkningar hos Livsmedelsverket som visar att intaget av exempelvis dioxiner hos kvinnor är väsentligt större från jordbrukets animaliska livsmedel som nämnts här, än från fet Östersjöfisk. Vi kan inte fortsätta på detta sätt och sprida miljögifter i livsmedelsproduktionen när vi nu ser att de återfinns i navelsträngsblod och bröstmjölk - och samtidigt varna för ämnena i den mindre källan - fet Östersjöfisk.

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier