Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Immunterapi mot melanom knep andraplatsen

På plats två till tio bland 2014 års viktigaste forskningsnyheter återfinns bland annat fas 3-resultat för immunterapi mot melanom och ett nytt vaccin mot dengue.

Annons:

Malignt melanom

2. Immunterapi ökade ­överlevnad vid melanom
Cancer. Det hetaste området inom den medicinska forskningen handlar om olika sätt att få immunsystemet att angripa cancertumörer. Under året kom bland annat mycket lovande data för så ­kallad Car-T-cellsterapi vid akut lymfatisk leukemi. Mest talande var de första fas 3-resultaten för PD1-immuncheckpointhämmaren nivolumab hos patienter med metastaserat melanom. Runt 70 procent levde efter ett år, jämfört med 43 procent i kontrollgruppen som fick cytostatikumet darkabazin. Dessutom tycktes överlevnadskurvan ha planat ut för dem som fått nivolumab. Nu väntar vi med spänning på ytterligare uppföljning och kanske mest på fas 3-resultaten där nivolumab kombineras med en annan immun­check­point­hämmare, läke­medlet ipilimumab. 

Studier: New England Journal of Medicine 2014; 371: 1 507–1 517. N Eng J Med 2014, DOI: 10.1056/NEJMoa1412082


3. Jätteprojekt talar om vad som skiljer vävnader åt
Genomik/proteomik. Efter att Hugo-projektet gick i mål år 2003 har flera stora kartläggningar tagit vid för att ta reda på hur och var generna används i människo­kroppen. Flera sådana projekt presenterade huvudresultat under 2014. I Fantom 5-projektet visade forskare vilka gener som används i hundratals olika celltyper i kroppen samt kartlade regioner i arvsmassan, så kallade enhancers, varifrån genuttrycket regleras. En slutsats är att bara runt 6 procent av generna, så kallade hus­hålls­gener, uttrycks på ungefär samma sätt i alla vävnader. Vidare bjöd året på resultat från tre stora proteinkartläggningar, varav det svenskledda jätteprojektet Human Protein Atlas torde vara mest intressant. Med hjälp av antikroppsteknologi kan forskarna här visa vilka proteiner som specifikt uttrycks i olika celltyper som bygger upp kroppens olika vävnader och organ. På organnivå visade det sig att testiklarna var det mest unika ur proteinsynpunkt. Sammantaget för­klarar de här projekten varför olika typer av celler, trots exakt samma DNA, kan vara så olika till funktion och utseende. Resultaten i de olika projekten är också till stora delar samstämmiga, enligt Fredrik Pontén som är en av de ansvariga för Human Protein Atlas.

Studier: Nature 2014; 507: 455–461, 462–470, 509: 575–581, 582–587. URL: posters.sciencemag.org/humanproteome


4. Genombrott i behandling av kronisk hjärtsvikt
Hjärta-kärl. Studien Paradigm HF kallades ett genombrott i behandlingen av kronisk hjärtsvikt när resultaten presenterades i september. En kombination av angiotensinreceptorblockad och neprilysinhämning ökade över­levnaden och minskade hjärthändelser, jämfört med ACE-hämmaren enalapril. Visserligen har en del skeptiska röster höjts mot bland annat doseringen i kontrollgruppen, men studieförfattarna har försvarat sig väl mot den kritiken. Studien gällde hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion, nu undersöker företaget Novartis om principen också kan fungera vid den förbisedda hjärtsviktsformen där ejektionsfraktionen är bevarad.

Studie: New England Journal of Medicine 2014; 371: 993–1004

 

5. Vaccin skyddade mot denguefeber
Infektion. Denguefeber är ett folkhälsoproblem i många länder i tropikerna. Trots årtionden av ansträngningar har det inte gått att ta fram ett vaccin mot sjukdomen – fram tills nu. Under 2014 publicerades två stora fas 3-studier, en från Asien och en från Sydamerika, som visade att vaccinet CYD-TDV kan skydda mot runt 60 procent av infektionerna bland barn. Skyddet var ännu större mot allvarliga manifestationer av sjukdomen. En del frågor återstår dock att besvara, som varför skyddet är dåligt mot vissa typer av dengueviruset.

Studier: Lancet 2014; 384: 1 358–1 365. New England Journal of Medicine 2014, DOI: 10.1056/NEJMoa1411037


6. Två olika läkemedel kan bromsa lungfibros
Luftvägarna. Läkare har länge haft få alternativ att erbjuda patienter med den dödliga sjukdomen idiopatisk lungfibros. År 2011 visade en studie att den basbehandling i form av kortison och immun­dämpande medel som använts under 30 år faktiskt var skadlig för patienterna. Men mer ingående kunskap om mekanismerna bakom sjukdomen har gett nya ledtrådar till behandling. Nya studier visade under året att två läkemedel med olika verkningsmekanismer, pirfenidon och nintedanib, kan bromsa försämringen i lungfunktion och därmed troligen förlänga överlevnaden.

Studier: New England Journal of Medicine 2014; 370:2 071–2 082, 2 083–2 092


7. Tankestyrd robotarm fungerade i vardagen
Medicinsk teknik. Det såg nästan ut som en scen från en science fiction-film, men det var i högsta grad verklighet när Magnus Niska, 42, från Haparanda fick visa upp sin nya tankestyrda robotarm. Trots att hans högra arm är amputerad sedan 1996 gör den benförankrade protesen att han kan leva ett normalt liv, inklusive att jobba som dumperförare. Det hade inte gått med konventionella hyllsproteser. Bakom tekniken står forskare vid Chalmers tekniska högskola. I ett separat utvecklingsspår kunde forskare i USA också visa stabila långtidsresultat för en armprotes med känsel. De två forskarlagen hoppas nu kunna inleda samarbete.

Studier: Science Translational Medicine 2014; 6, p. 257re6, 257ra138

 


8. Stamcellsbaserad terapi utan biverkningar
Cellterapi. Länge har det talats om potentialen i att behandla sjukdomar med stamceller. Under 2014 startades i Japan den första kliniska prövningen av den mest hajpade typen av stamceller, personspecifika så kallade IPS-celler. Indikationen var ögonsjukdomen åldersberoende makula­degeneration. Samtidigt kom det lång­tids­resultat för samma sjukdom där amerikanska forskare konstaterade att transplantation av pigmentceller som framställts från embryonala stamceller kunde förbättra synen hos patienterna. Men det för framtiden mest intressanta resultatet i denna pilotstudie var att synförbättringen kunde ske utan biverkningar kopplade till de transplanterade cellerna.

Studie: Lancet 2014, DOI: 10.1016/S0140-6736(14)61376-3


9. WHO kartlägger antibiotikaresistens
Infektion. Hotet med den växande motståndskraften mot antibiotika har varit på tapeten länge. Men frågan har nog aldrig lyfts upp så mycket på dagordningen som efter att Världshälsoorganisationen i april publicerade en 256 sidor lång rapport i ämnet. Den visade i detalj hur allvarligt läget är. När det gäller vanliga luftvägs- och urinvägsinfektioner är problemet stort i alla delar av världen. Multiresistent tuberkulos sprids men är till stor del underrapporterad. WHO konstaterar även att resistens sprids mot de enda kvarvarande effektiva läkemedlen mot malaria och att även anti­virala läkemedel mot hiv börjar tappa effekt. Flera initiativ har under året startats för att motverka de här problemen. Frågan är om de kommer att hjälpa.

Studie: Antimicrobial Resistance: Global Report on Surveillance 2014 (WHO, 2014)

 

10. Studier kan rucka på svenska glutenråd
Kost. Enligt svenska kostråd ska gluten introduceras under amningsskydd när barnet är fyra till sex månader. Men varken tidpunkten för introduktion av gluten eller huruvida denna sammanfaller med amning tycks ha betydelse för om barn med ärftlig risk för glutenintolerans utvecklar sådan intolerans. Det visar två randomiserade studier som publicerades i oktober. Även om det är för tidigt att eventuellt skrota de svenska rekommendationerna på området, så får forskare nu försöka hitta andra sätt att skydda riskindivider att drabbas av glutenintoleras.

Studier: New England Journal of Medicine 2014; 371:1 295–1 303, 1 304–1 315

Läs också:

Listan över de viktigaste forskningsnyheterna är sammanställd av Dagens Medicins vetenskapsredaktör efter främst beaktande av respektive nyhets medicinska och principiella betydelse.

Bildkällor: Thinkstock, Ortiz Catalan, S:t Eriks Ögonsjukhus

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler