Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Photos.com

Socialstyrelsen rekommenderar släktutredningar

Sjukvården måste bli bättra på att hitta anlagsbärande släktingar till personer med ärftliga hjärtsjukdomar. Det är ett av budskapen i den nya uppdateringen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården som presenteras i dag torsdag. 

Annons:

När sjukvården har en patient med känd ärftlig, monogenetisk, hjärt-kärlsjukdom bör vården göra släktutredningar med kliniska eller genetiska test för att så tidigt som möjligt identifiera eventuell sjukdom hos familjemedlemmar.

– Om fler erbjuds behandling och förebyggande åtgärder går det att minska patienternas behov av akuta åtgärder och risken för plötslig död. Det behöver också upprättas rutiner för hur patienter skickas till högspecialiserade centrum, säger Sofia Orrskog, projektledare för Socialstyrelsen.  

Framför allt handlar det om familjär hyperkolesterolemi, det vill säga ärftligt förhöjt kolesterol, där det finns runt 30 000 patienter i Sverige. Därutöver finns det runt 40 000 patienter med andra ärftliga former av till exempel hjärtmuskel- och aortasjukdomar.

– Verksamhet för att hitta anlagsbärare finns redan på olika håll i landet, en del med profil på olika sjukdomar. Men de behöver byggas ut så att sjukvården blir mer jämlik i landet, säger Ulf Näslund, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, som lett prioriteringsarbetet med de nya riktlinjerna.

Ett annat område som är nytt i de nya riktlinjerna handlar om vuxna med medfödda hjärtfel, så kallad guch – grown up congenital heart disease. Socialstyrelsen  kommer nu med en tydlig pekpinne om att sådana patienter ska erbjudas uppföljning på specialiserade guch-mottagningar.

– Här finns ett bekymmer att många patienter förlorar kontakten med sjukvården i övergången mellan barn- och vuxenkardiologin. Alla patienter behöver ingen regelbunden kontakt, men det bör finnas en plan för uppföljning, säger Sofia Orrskog.

Enligt myndighetens beräkningar behöver antalet årliga besök på guch-mottagningarna öka från dagens 5 000 till 12 000.

– Därför behövs det utbildas fler kardiologer som är specialiserade inom området. Dagens kapacitet räcker inte till, säger Sofia Orrskog.

Totalt sett innehåller de nya riktlinjerna över 160 olika rekommendationer som har fått olika priorteringsvärden. Det är en kraftig nedbantning jämfört med 2008 års riktlinjer som även kompletterats 2011 och 2013.

– Vi har nu helt fokuserat på de områden där det finns skillnader i landet eller som är kontroversiella eller där det skett kunskapsutveckling, säger Ulf Näslund.

Utöver kapitlen om genetisk testverksamhet och guch är de riktiga nyheterna ganska få. Dock finns det nya rekommendationer om multidisciplinära konferenser vid behandling av komplicerad kranskärlssjukdom, vilket i praktiken kan innebära att flera patienter genomgår bypasskirurgi i stället för ballongvidgning.  

En annan ny rekommendation gäller att sjukvården bör erbjuda samtal till patienter med implanterbara defibrillatorer om när defibrillatorns chockfunktion kan stängas av, främst i livets slutskede.

Socialstyrelsen lyfter också fram flera andra områden där sjukvården kan bli bättre men där rekommendationerna egentligen inte har ändrats. Det handlar bland annat om att erbjuda blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer samt sviktpacemaker vid hjärtsvikt med förlängd aktivering av hjärtkamrarnas kontraktion. 

– När det gäller sviktpacemaker har det kommer mer data som talar för nyttan av behandlingen, men framförallt har apparaterna blivit så mycket billigare. Ändå ser vi skillnader i landet, säger Ulf Näslund.

De nya riktlinjerna är en uppdatering av 2008 års riktlinjer. Nu ska de skickas ut på remiss och beräknas publiceras i höst. 

Kommentarer