Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

DRIVER PÅ.  Katarina Sjöström är sjuksköterska och kvalitets­utvecklare på Norr­tälje sjukhus. 

DRIVER PÅ.  Katarina Sjöström är sjuksköterska och kvalitets­utvecklare på Norr­tälje sjukhus.  Bild: Izabelle Nordfjell/Bildbyrån.

Coacher ska öppna dörren till register

Särskilda utbildningar för coacher ska bidra till att vården oftare använder kvalitetsregister i för­bättrings­arbetet.

Annons:

Kursen Coaching för kvalitetsförbättring i vård och omsorg genom­förs nu för andra gången vid Hälso­hög­skolan i Jönköping. Det är landets första akademiska kurs i ämnet, ini­tierad av Register­centrum sydost och Region Jön­köpings län.

En liknande kurs hålls även vid Kvalitetsregistercentrum i Stockholm, QRC.

Syftet är att vårdutvecklare, sjuksköterskor, läkare och annan sjukvårdspersonal ska lära sig att ge stöd åt kollegor som genomför förbättringsarbete, med hjälp av kvalitetsregister och andra mätetal. Kursen ska även bidra till fortsatt utveckling av coachrollen.

Utbildningen, på de båda orterna, grundar sig på samma systematiska metodik. Den lär ut hur sjukvården kan mäta, sätta mål och genomföra olika förbättringsarbeten.

– Utmaningen är att få kvalitetsregistren mer användarvänliga i vårdens vardag. Kursen ger kunskaper om hur man söker och använder data, testar och prövar. Men det handlar också om hur man som coach ska förhålla sig till grupp­dynamik i arbetsgruppen, inspirera och genomföra nya arbetssätt, säger Peter Kammerlind, utvecklings­ledare vid Registercentrum sydost.

På den coachkurs som avslutades vid QRC i Stockholm i mars i fjol deltog sjuksköterskan Katarina Sjöström, kvalitetsutvecklare på Norrtälje sjukhus, vårdbolaget Tio­hundra AB.

Hon tror att kursen kan bidra till att öka kompetensen om förbättringsarbete med hjälp av kvalitetsregister.

– Registren är underutnyttjade i sjukvården. Jag är övertygad om att coachning och de metoder och verktyg som kursen lär ut fungerar bra för utvecklingsarbetet i sjukvården. Jag blev så intresserad av coachning och förbättringsarbete att jag nu fortsatt en masterutbildning i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg, berättar Katarina Sjöström.

Coachutbildningen pågick under sju månader på deltid och kunde i huvudsak genomföras på arbetstid.

Under kurstiden ansvarade Katarina Sjöström för ett arbete som ledde till förbättrad strokevård på Norrtälje sjukhus.

Hon berättar att det tvärprofessionella team som hon skulle coacha till en början var skeptiskt till nya metoder. Gruppen ville inte ha möten på det sätt, och så ofta, som Katarina Sjöström föreslog.

– Det innebar att jag till viss del fick gå teamet till mötes, jag var rädd för att de annars skulle tappa intresset för att vara med. Att coacha handlar mycket om att anpassa arbetet till det team man möter. Man måste också se hur man kan använda var och en i en grupp på bästa sätt och vilken kontext gruppen befinner sig i.

Teamet fick bland annat arbeta med regelbundna och strukturerade möten där projektet diskuterades och de gjorde flödesscheman och fiskbensdiagram som beskriver orsak och verkan till olika problem, som kan vara hinder i vägen för att nå målet.

Nu gäller det för Katarina Sjöström att fortsätta att använda sina nyvunna kunskaper. En kollega genom­går just nu samma kurs och tillsammans med henne tror Katarina Sjöström att det blir lättare att arbeta vidare med metoderna och idéerna om hur sjukvården kan bli bättre.

– Coachningen och de nya metoderna och verktygen ska vara en del i den ordinarie verksamheten, något som fortsätter och sprider sig.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler