Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Med hjälp en av ballongkateter förs ett timglasformat nät in i kranskärlsvenen. Det gör kärlet smalare och tanken är att detta ska omfördela blod till syrefattigare delar av hjärtmuskeln. 

Med hjälp en av ballongkateter förs ett timglasformat nät in i kranskärlsvenen. Det gör kärlet smalare och tanken är att detta ska omfördela blod till syrefattigare delar av hjärtmuskeln.  Bild: Neovasc

Nät i hjärtven minskar symtom på kärlkramp

Att göra kranskärlsvenen trängre kan bli ett nytt sätt att behandla kärlkramp hos patienter som inte tål vanlig ballongvidgning. Symtomen minskar nämligen när ett nät sätts in i venen, enligt en pilotstudie som publiceras i New England Journal of Medicine.

Annons:
Göran Olivecrona

– Det här är ett intressant koncept och studien är mycket välgjord. Men det behövs större undersökningar för att tekniken eventuellt ska bli etablerad, säger Göran Olivecrona, kardiolog och överläkare vid Rigshospitalet i Köpenhamn.

Han har inte själv medverkat i undersökningen. 

I studien ingick 104 patienter från flera länder. Samtliga hade kvarstående besvär av kärlkramp trots optimerad läkemedelsbehandling och de bedömdes inte vara kandidater för konventionell revaskularisering med ballongvidgning eller bypassoperation.

Hälften lottades till att få ett timglasformat nät insatt i koronarsinus, ett kort kärl på hjärtats baksida som knyter samman de tre kranskärlsvenerna. Syftet är att smalna av kärlet och minska flödet. Därigenom ska blod omfördelas och nå delar av hjärtmuskeln som är drabbade av syrebrist.

Övriga deltagare lottades till en kontrollgrupp där läkare gjorde ett låtsasingrepp utan att sätta in ett nät i venen.

Efter sex månaders uppföljning hade 35 procent av patienterna som fått aktiv behandling en klar minskning av sina symtom. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 15 procent.

Även livskvaliten förbättrades jämfört med i kontrollgruppen. Men det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna när det gäller hur lång sträcka deltagarna klarade att gå.

Göran Olivecrona påpekar dock att den aktuella patientgruppen som ingick i studien är relativt liten.

– Inklusionskriteriet  var att en stor del av hjärtmuskeln, minst 25 procent, skulle vara drabbad av syrebrist, ischemi. De patienterna är mycket sällsynta. Om det här tekniken ska nå någon bred användning måste man först se nytta på patienter med mindre uttalad ischemi, säger han och fortsätter:

– Tekniken bör då också jämföras med de behandlingsmetoder som redan kan användas hos de här patienterna, som så kallad dorsalrotsstimulering där man minskar smärtan genom nervstimulering.

En av medförfattarna till studien är Thomas Pettersson, överläkare vid Centrallasarettet i Kristianstad, där man bidragit med sex patienter till undersökningen.

Han tycker att metoden fungerat bra på de patienter som fick aktiv behandling.

– Tekniken är praktiskt och enkel. Ingen behandlingsmetod är 100-procentig, men jag tycker resultatet har varit mycket bra. En patient är helt besvärsfri fortfarande efter ett och ett halvt år. Metoden kan bli ett bra komplement till andra behandlingar för denna svårt plågade grupp patienter, säger Thomas Pettersson. 

Studien har finansierats av företaget Neovasc som står bakom behandlingen. 

Artikeln är uppdaterad tisdag 10 februari 2015 med kommentar av Thomas Pettersson.

Läs abstract till studien:

Kommentarer