Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Med den nya tekniken kan blodproppar i hjärnan tryckas undan med ett expanderande nät som förs upp i det drabbade kärlet med en kateter. Proppen fångas i nätet och dras ut ur hjärnan, varpå blodflödet återställs.  

Med den nya tekniken kan blodproppar i hjärnan tryckas undan med ett expanderande nät som förs upp i det drabbade kärlet med en kateter. Proppen fångas i nätet och dras ut ur hjärnan, varpå blodflödet återställs.   Bild: Businesswire

Genombrott för ny behandling vid stroke

Betydligt fler patienter med ischemisk stroke kan klara sig utan större handikapp om proppen tas bort med ett instrument i hjärnan. Det visar två nya studier som presenteras på den internationella strokekongressen i Nashville, USA. 

Annons:
Kjell Asplund
Bild: Anna Molander

– Det här är väldigt uppmuntrande resultat. Effekten är stor och det tycks inte vara ökad blödningsrisk med ingreppet, säger Kjell Asplund, professor i emeritus i medicin vid Umeå universitet.

Han konsterarar att resultaten är samstämmiga med en liknande studie som publicerades i början av året.

– Resultaten är entydiga. Socialstyrelsen bör nu se över sina riktlinjer, säger Kjell Asplund, som själv tidigare lett prioriteringsarbetet i de nationella strokeriktlinjerna.

De nya studierna handlar om en behandlingsmetod, så kallad trombektomi, som redan börjat införas på vissa sjukhus i Sverige. Tekniken innebär att ett instrument förs upp i det drabbade kärlet i hjärnan. Sedan tas proppen bort med en sug eller ett metallnät.

Fram tills nyligen har det saknats belägg från randomiserade studier att behandlingen verkligen ger nytta. Men den bilden ändras nu radikalt i och med de nya rönen.

I den ena av de nu aktuella studierna lottades patienter som fått trombolys inom 4,5 timmar efter stroken till att också få eller inte få trombektomi. Efter att 70 patienter inkluderats avbröts undersökningen då effekten var överlägsen i trombektomigruppen. Efter 90 dagar kunde 71 och 40 procent av patienterna i respektive grupp klara sig själva, enligt den så kallade modifierade Rankin-skalan.

I den andra studien ingick patienter som lottades till att få eller inte få trombektomi i tillägg till sedvanlig vård, vilket i de flesta fall inkluderade trombolys. Även den undersökningen fick avbrytas i förtid då effekten i trombektomigruppen var överlägsen. Baserat på 316 inkluderade patienter kunde 53 respektive 30 procent av patienterna klara sig själva. Vidare förbättrades överlevnaden från 81 procent i kontrollgruppen till 90 procent i interventionsgruppen.

Kjell Asplund betonar dock att resultaten inte är överförbara på alla patienter.

– De gäller i huvudsak patienter som fått trombolys, vilket runt 15 procent av de svenska patienterna får. Man har också inkluderat patienter där man ser på datortomografi att det finns ett område i hjärnan som går att rädda med trombektomi, säger han.

Vidare påpekar Kjell Asplund att det blir en stor utmaning för sjukvården om trombektomi ska införas brett.

– Det behöver utbildas läkare som kan utföra ingreppet. Och de behöver bemanna sjukhusen dygnet runt. Det behövs också mer sofistikerad diagnostik, säger han.

Det aktuella studierna är gjorda på patienter med blodpropp i den främre delen av hjärnan. Vid blodproppar i bakre delen av hjärnans cirkulation, vilket är ovanligare, har trombektomi en mer etablerad roll.

Studierna publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine. De har finansierats av flera olika institutioner och bolag, bland annat företaget Covidien som står bakom ett av instrumenten som använts.

Läs abstract till studierna.

Fotnot: En tredje studie presenterades som en ”special presentation” på kongressen. Även den visade på en markant förbättrad effekt till fördel för trombektomi. Se presentationsslajds här

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler