Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Vi fick ju rätt i slutändan”

Förra veckan presenterades tre studier som kommer innebära ett genombrott i behandlingen av ischemisk stroke. Dagens Medicin ringde upp professorn Nils Wahlgren för att sätta fynden i ett större perspektiv. 

Annons:
Nils Wahlgren
Bild: Ulf Sirborn

Det handlar om så kallad trombektomi, där stora blodproppar tas bort på mekanisk väg via en kateter som förs upp i hjärnan. Antalet patienter som kunde klara sig själva på egen hand nästan fördubblades bland dem som genomgått ingreppet, jämfört med en kontrollgrupp som enbart fått sedvanlig behandling, inklusive trombolys i de flesta fall. Se länk nedan.

Metoden har visserligen haft sina skeptiker. De har kunnat hänvisa till att tre tidigare – om än kritiserade – studier inte kunna visat någon fördel med tekniken. Men även skeptikerna förefaller numera vara omvända.

Andra experter kan snarare säga ”vad var det vi sa”. En sådan person är Nils Wahlgren, professor i neurologi vid Karolinska institutet i Solna. Han ser resultaten som en bekräftelse på vad han och andra sett i klinisk praxis.

– Det här är ett av de stora genombrotten i strokebehandlingens historia, fullt jämförbar med och om inte större än introduktionen av trombolys, säger Nils Wahlgren.

På Karolinska universitetssjukhuset har man hittills gjort runt hundra behandlingar om året, ett antal som nu väntas öka. Där, liksom på de andra svenska sjukhusen som anammat metoden, har läkarna varit så pass övertygade om teknikens fördelar att man sett det som oetiskt att vara med i randomiserade studier. Detta åtminstone sedan den senaste varianten av tekniken, så kallade stent-retrievers, lanserades i slutet av förra decenniet. I stället har man tagit initiativ till en stor jämförande studie, Sits-Open, mellan sjukhus som använder respektive inte använder behandlingen.

– Vi fick ju rätt i slutändan kan man säga, att trombektomi är överlägsen. Men vi är förstås mycket glada över att det gjorts randomiserade studier på behandlingen. Det vi ser som är lite positivt överraskande är att det inte tycks finnas någon märkbar risk för blödning som det ju gör med trombolys. Detta är någonting vi kommer att fortsätta följa i Sits-Open, säger Nils Wahlgren.

Hur många patienter är det då som kan komma i fråga för trombektomi? Det går ännu inte riktigt att säga. Enligt Nils Wahlgren håller han och hans kollegor på och räknar mer noga på det. Det handlar i alla fall om färre patienter än som i dag får trombolys, vilket är runt 15 procent. Trombektomi används nämligen på patienter med stora proppar som inte löses upp av trombolys.

Vidare påverkas antalet patienter också av hur mycket vikt man ska lägga vid att välja ut patienter som har hjärnvävnad vilken kan räddas genom ett återställt blodflöde. I de senaste studierna har man bara behandlat sådana patienter, vilket också förklarar den mycket goda effekten.

– Hos en del patienter har hjärnvävnaden redan dött och då tjänar de inte på att man tar bort proppen. Samtidigt förlorar man tid på att göra en undersökning för fastställa detta. Här finns inte full enighet ännu, även om det mesta talar föra att man ska ta sig den tiden, säger Nils Wahlgren.

Han tillägger:

– Även om det handlar om en minoritet av patienter som har nytta av trombektomi är det de patienterna som är de svårast sjuka och de som har mest att tjäna på behandlingen.

Läs mer om trombektomi i kommande nummer av Dagens Medicin. 

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler