Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Att helikopterambulansens uppdrag ska styras av den medicinska nyttan, inte av landstingsgränserna, är utgångspunkten för Landstinget i Värmland. Fler landsting har ställt sig på rad för att få samarbeta. På bilden en övning i somras på helikopterplattan hos Centralsjukhuset i Karlstad. 

Att helikopterambulansens uppdrag ska styras av den medicinska nyttan, inte av landstingsgränserna, är utgångspunkten för Landstinget i Värmland. Fler landsting har ställt sig på rad för att få samarbeta. På bilden en övning i somras på helikopterplattan hos Centralsjukhuset i Karlstad.  Bild: Landstinget i Värmland

Värmländsk helikopter sätter trend

Bristen på samordning – och geografisk täckning – i den svenska helikoptersjukvården har varit en klagovisa länge. Men nu tycks Värmlands erbjudande om samverkan, för alla landsting som vill, ha blivit fröet till en växande organisation.

Annons:

Först sög man åt sig Dalarna, och nu har Västra Götalandsregionen bestämt sig för att gå med. I Sydöstra sjukvårdsregionen börjar röster för anslutning höras, och även från andra delar av landet kommer nyfikna förfrågningar om verksamheten.

Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland-Dalarna är namnet på samarbetet som nu drar akutvårds-Sveriges intresserade blickar till sig. En leasad helikopter står i dag i Karlstad, redo för utryckningar inte minst inom Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna – de landsting som bildat förbundet som sköter verksamheten. Men uppdragen kan även komma från Region Örebro län, som i princip är kund hos förbundet, eller från Norge genom ett bredare regionssamarbete kallat Interreg.

I december ska den leasade helikoptern ersättas med en nyinköpt, och även Mora i Dalarna ska få en likadan.

– Gränslös utkallning är ett viktigt begrepp i vår ordlista: Vi åker dit vi behövs bäst ur medicinsk synpunkt, säger förbundschefen Paul Carbonnier, själv pilot.

Starten på det öppna förbundet, med Värmland och Dalarna som grundare, var ett sätt att komma runt låsningen som rått inom den svenska luftburna ambulansverksamheten: att den varit alldeles för splittrad för att vara effektiv men att landstingen ändå inte kunnat samla sig. I många jämförelseländer, såsom Norge, är helikopterambulansen nationell. Men i Sverige är det upp till vart och ett av landstingen att upphandla vad man behöver. Det har exempelvis gett en bred palett av helikoptertyper vid landets åtta baser. Låsningen har beskrivits i flera rapporter, senast ”Vård på vingar”, från Sveriges Kommuner och Landsting hösten 2012.

– Jag tror inte att medborgarna vet om hur det ser ut. Många tror att om de behöver en ambulanshelikopter så kommer det en, säger Paul Carbonnier.

Han lyfter fram att det i större delen av Sydsverige – Östergötland, Småland, Blekinge och Skåne – över huvud taget inte finns någon som kan komma utan vidare. De närmaste baserna är i Visby och Göteborg. Och för att ett landstings helikopter ska kunna verka utanför sitt eget behövs i princip intrikata avtal landstingen emellan.

Men Värmland och Dalarna har slagit an en ny ton. Västra Götaland har egen ambulanshelikopter, under leverantörsavtal som löper, men har i vinter ansökt om medlemskap i Värmlands och Dalarnas kommunalförbund med sikte på framtiden.

I Region Östergötland, som alltså inte har ambulanshelikopter, får politikerna i dagarna en rapport som de beställt från sin förvaltning där den tänkbara nyttan lokalt beskrivs. I samband med den utredningen kom även kamratlandstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen – Jönköping och Kalmar – att uttrycka intresse, så rapporten väger även in deras perspektiv efter vad som kan beskrivas som en tilläggsbeställning av sjukvårdsregionens samverkansnämnd.

– Tidigare har det inte funnits så stor entusiasm men i och med att initiativet ändå har tagits i samverkansnämnden så verkar det ju ändå röra sig lite i någon riktning, säger Per Larsson, kristdemokratisk landstingspolitiker i Östergötland och förespråkare för att hans region ska ha helikopterambulans.

– Just vårt län är ganska runt och alla har ganska nära till länssjukhuset så det kanske är därför engagemanget verkar vara större i grannlänen. Men frågan har ändå blivit mer aktuell genom att den diskuteras, och att det händer saker i andra delar av landet, säger Per Larsson.

Bakom den östgötska rapporten står Anita Mohall, beredskapsöverläkare. Hon betonar att det är politikernas fråga att väga nyttan mot kostnaden, bland annat en investering i 60-miljonersklassen om det ska köpas en helikopter, men att man utifrån siffror som är framtagna tidigare kan beräkna att lösningen skulle rädda liv årligen. En läkarbemannad helikopter bedöms rädda 2–12 procent fler liv än en vägburen ambulans.

– Eftersom vi inte har någon här så vore ju en en oerhörd förbättring, säger Anita Mohall.

Antalet uppdrag bedöms kunna hamna kring 1 400 per år i sjukvårdsregionen. Huruvida den borde ha en egen helikopter eller avtala om tillgång till något annat landstings vill Anita Mohall låta vara en senare fråga. Men vad gäller hur den eventuella verksamheten skulle organiseras ser hon positivt på Värmlands och Dalarnas initiativ.

– Man skulle kunna hoppas på att kommunalförbundet i Dalarna och Värmland är början på en sorts nationell samordning. Frågan om central samordning verkar ju vara död.

Kommentarer