Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Vad får vår sjukvård egentligen kosta?”

Hur stor procent av sin BNP kan ett land kan lägga på hälsan? frågar Lars Breimer, Örebro.

Detta är en opinionstext. Åsikterna som förs fram här är skribentens egna.
Annons:
Lars Breimer, överläkare laboratorie­medicinska länskliniken, Universitets­sjukhuset Örebro.

En central fråga i sjuk­vårds­debatten är hur stor procent av BNP ett land kan lägga på hälsan? Än viktigare är den absoluta summan då vissa kostnader, typ läkemedel, blir enhetligare i världen.

USA lägger i särklass mest: 17,7 procent av BNP eller 8 508 dollar per capita i köp­krafts­paritet, PPP. Övriga rika länder ligger runt 8–12 procent – Sverige 9,5 procent eller motsvarande 3 925 dollar. PPP är ett sätt att bestämma det relativa värdet för olika valutor och minimera vilse­ledande jämförelser som kan uppstå vid användning av växelkurser.

I början av 1970-talet avsatte Sverige, USA och andra rika länder 6–7 procent av BNP. Sedan dess har USA ökat rejält medan Sverige har segat sig till sina 9,5 procent. Schweiz har 11,0 procent, Holland 11,9 procent och Danmark 10,9 procent. Länders ekonomiska utveckling påverkar både procent och summan. Norge är ett bra exempel: 1970 var det 4,4 procent, motsvarande 143 dollar. I dag är siffran 9,3 procent, eller 5 669 dollar.

Klarar Sverige en 40-procentig ökning av kostnaderna per invånare från dagens nivå på 3 925 dollar till 5 650 dollar som i Norge och Schweiz?

Inom min specialitet, klinisk kemi, har arbetet högrationaliserats. Jämfört med för 20 år sedan ligger bemanningen på cirka 65 procent medan produktiviteten ökat enormt. Förvisso effektiviserad vård. Sammalunda har till exempel operationen högselektiv vagotomi ersatts av Zantac och Losec. I dag säljs de receptfria, i början krävdes endoskopi före. Ytterligare kostnadseffektivisering.

Sjukvården i Sverige anses svikta med brist på vårdplatser, sjuksköterskor och läkare samt långa väntetider. Delvis skylls sjuksköterskebristen på lönen som är högre i Norge där enligt olika källor 12 000-20 000 svenska sjuksköterskor arbetar. Största delen av dessa har en grundanställning i Sverige och Norgelönen är ett tillskott. Även om 20 000 arbetar i Norge heltid, förklarar det inte bristen när det totalt finns 149 000 i Sverige. Förbättra deras arbetsvillkor vad det gäller miljö, schema och lön!

I Sverige ligger överläkarnas medianlöner på 800 000 kronor per år. Västmanland och Gotland sticker ut med cirka 875 000 kronor. I USA får lågt betalda specialister runt 1,7 miljoner svenska kronor medan de bäst betalda kan tjäna uppemot 5 miljoner kronor, något som delvis förklarar USA:s höga kostnader.

Att döma av USA tycks det finnas en gräns för sjuk­vårds­utgifter som skattebetalarna accepterar. Sväljer svensken en ökning av skatten på många kronor eller tryter vårdkassan möjligen redan för 50-talisterna?

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler