Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

– Läkare och patienter har inte drivit på tillräckligt för att få en större medvetenhet om sjuk­domen, säger professor Lennart Jacobsson.

– Läkare och patienter har inte drivit på tillräckligt för att få en större medvetenhet om sjuk­domen, säger professor Lennart Jacobsson. Bild: Carl Sandin/Bildbyrån

Lågt intresse för plågsam sjukdom

I Sverige saknas gikt­läke­medel som finns i andra länder. Och det standardpreparat som finns ges ofta felaktigt, enligt reumatologer.

Annons:

Läkemedlet allopurinol är standard­behandling mot sjukdomen gikt, men det ges ofta i för låg dos, enligt flera reumatologer som Dagens Medicin talar med.

– Vid sidan av livsstilsförändringar bör läkare i öppenvården inleda behandlingen med allopurinol när en patient har haft upprepade gikt­attacker, säger Meliha Kapetanovic, överläkare vid den reumatologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Hon uppger att det inte är ovanligt att patienter kommer till reuma­tologen i Lund och tar för låg dos av läkemedlet. Vissa patienter använder det inte alls.

– Det kan vara så att de tidigare har fått det i för låg dos och valt att sluta eftersom de fick nya gikt­attacker ändå, säger Meliha Kapetanovic.

Lennart Jacobsson, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, delar bilden av att allopurinol underanvänds. Preliminära resultat från en studie som leds av honom och läkaren Mats Dehlin pekar också på att läkemedlet ges felaktigt, se länkad artikel.

Ett annat problem för vissa patienter med gikt är att läkemedel som skulle kunna hjälpa dem saknas eller är svårtillgängliga i Sverige. Lennart Jacobsson anser att det är särskilt bekymrande att läkemedel med den aktiva substansen febuxostat inte marknads­förs här fast sådana preparat är godkända inom EU. Febuxostat är ett alternativ för patienter som är allergiska mot eller inte tolererar allopurinol.

– Det är en skandal att det inte finns i Sverige, säger han.

På Sahlgrenska, liksom på en del andra håll i landet, köper den reumatologiska kliniken in febuxo­stat för att patienterna ska kunna få det, men för många andra patienter kan det vara svårt att få läkemedlet då det innebär krångel för läkarna att förskriva det.
Även andra läkemedel är svårtillgängliga. Till exempel går det bara att få läkemedlet kolkicin i låg dos i Sverige och det biologiska läkemedlet Krystexxa (pegloticase) som är godkänt inom EU säljs inte alls här ännu.

Lennart Jacobsson anser att det har funnits ett ointresse för gikt i Sverige.

– Det har inte publicerats en svensk forskningsstudie om gikt på decennier. Läkare och patienter har inte drivit på tillräckligt för att få en större medvetenhet om sjukdomen. Jag tror att det har mycket att göra med att sjukdomen har hamnat mellan stolarna då gikt oftast behandlas i primärvården, men är en metabol sjukdom med reumatologiska manifestationer, säger han.

Den studie som han leder tillsammans med Mats Dehlin blir alltså den första på mycket länge.

Från myndigheterna har behandlingsrekommendationer för gikt hittills lyst med sin frånvaro. Där­emot har det på vissa håll i landet tagits fram regionala rekommendationer och för första gången ska Läkemedelsverket ta fram nationella behand­lings­rekommendationer.

– I november kommer vi att ha ett möte och rekommendationerna kommer att publiceras någon gång under 2016, säger Kerstin Claesson, gruppchef för kunskapsstöd och medicinsk information på Läkemedelsverket.

Enligt Kerstin Claesson är det inte mycket Läke­medels­verket kan göra när ett företag väljer att inte marknadsföra sitt läkemedel i Sverige, så som fallet är med febuxostat.

– Det pågår arbete för att försöka häva det här limbotillståndet för alla läkemedel som är centralt godkända inom EU, men som inte marknadsförs i Sverige. Det gäller inte bara det här läkemedlet utan flera andra också, säger hon.

Fubuxostat marknadsförs av det italienska läkemedelsföretaget Menarini Group under namnet Adenuric. I ett mail till Dagens Medicin skriver Davide Urbinati, Menarinis internationella produktchef för läkemedlet, att han hoppas att Adenuric snart ska finnas i Sverige. Han uppger att det pågår förhandlingar med lokala distributörer i Sverige, men att dessa är strikt konfidentiella.

Relaterat material
Studie talar för att gikt är mycket vanligt

Kommentarer