Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Från vänster: Lotta Widén Holmqvist, projektgruppens ordförande, specialistsjukgymnast och professor vid Karolinska institutet, Jenny Odeberg, projektledare, SBU, Hélène Pessah-Rasmussen, överläkare, VO neurologi och rehabiliteringsmedicin, Skånes universitetssjukvård, Lena von Koch, professor i hälso- och sjukvårdsforskning, Karolinska institutet, och Olivia Wigzell, generaldirektör, SBU.

Från vänster: Lotta Widén Holmqvist, projektgruppens ordförande, specialistsjukgymnast och professor vid Karolinska institutet, Jenny Odeberg, projektledare, SBU, Hélène Pessah-Rasmussen, överläkare, VO neurologi och rehabiliteringsmedicin, Skånes universitetssjukvård, Lena von Koch, professor i hälso- och sjukvårdsforskning, Karolinska institutet, och Olivia Wigzell, generaldirektör, SBU.

”Interdisciplinära team bra hjälp för strokedrabbad”

Bra metoder finns för att hjälpa den som drabbats av stroke, skriver SBU. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Onödigt lidande och kostnader, ibland även dödsfall, skulle kunna undvikas om landsting och kommuner bättre skulle samordna sina resurser när det gäller rehabilitering och ha en organisation där interdisciplinära team ansvarar och genomför åtgärderna. För att förbättra patientcentrering i vården rekommenderar Vård­analys bland annat att stödja insatser för att förbättra samverkan och kontinuitet i vården och möjliggöra för patienten att vara medaktör i sin egen vård [1].

Referenser

1 Patient­centrering i svensk hälso- och sjukvård, Vårdanalys 2012.
2 Tidig koordinerad utskrivning och fort­satt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2015. SBU rapport 234. ISBN 978-91-85413-77-5.

Patienter som insjuknar i stroke utgör den patientgrupp som kräver flest vårddagar i Sverige. För patienter med milda till måttliga funktionshinder efter stroke kan ett alternativ vara att tidigarelägga utskrivningen och att fortsätta rehabiliteringen i hemmiljö. Metoden kallas Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö och förut­sätter ett interdisciplinärt team med specialkunskaper inom strokevård. SBU har sammanställt forskningen och slutsatsen är att metoden leder till att färre avlider eller behöver hjälp med vardagliga behov utan att kostnaden ökar på kort sikt [2]. Jämfört med sedvanlig rehabilitering, verkar metoden minska antalet vård­dagar på sjukhus utan att detta medför ett ökat behov av öppenvård, hemtjänst, bostadsanpassning, tekniska hjälpmedel eller hjälp från närstående, och anses kostnadseffektiv jämfört med sedvanlig vård.

Viktiga framgångsfaktorer är troligen hur vården struktureras och organiseras, men också hur väl deltagarna i det interdisciplinära teamet kan samarbeta. Teamets olika kompetenser kompletterar varandra och belyser hela patientens situation. Kvalitativa studier har genomförts om erfarenheter av rehabilitering i hemmiljö efter stroke. Dessa studier visar att hemmiljön som rehabiliteringsarena underlättar för personen med stroke att vara delaktig i att formulera målen för den egna rehabiliteringen. Att rehabiliteringen utförs i hemmiljö underlättar även för teamet att se vad som är betydelsefullt för individen och därmed ge individuellt anpassade åtgärder och stöd. Interventionen innebär att rehabiliteringen mer sker i partnerskap mellan patienten, de närstående och det inter­disciplinära rehabiliteringsteamet än vad som är vanligt vid rehabilitering i sluten- eller öppenvård.

Enligt Riksstroke finns det i dag mycket stora variationer i den initiala vårdtiden på sjukhus samt andel patienter som får tillgång till hemrehabilitering. Vår egen kartläggning visar att endast ett fåtal sjukhus tillämpar metoden Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö med interdisciplinära team.

Ur ett samhällsperspektiv verkar metoden där det inter­disciplinära teamet både ansvarar för tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö förbättra hälsan utan att öka kostnaderna. Kostnaderna och besparingarna kan däremot tillfalla olika huvudmän. Ett snävt stuprörstänkande kan leda till att metoden inte uppfattas som kostnadseffektiv och därför inte används. Det är därför viktigt att ha ett helhetsperspektiv och utgå från patientens behov och hälsa när sam­arbetet mellan huvudmännen ska utformas.

Våra resultat visar tydligt att det finns stöd för att patienter med milda till måttliga funktions­hinder efter stroke bör erbjudas metoden med interdisciplinärt team, som koordinerar tidig utskrivning, planerar och övervakar vården direkt efter utskrivningen och erbjuder fortsatt rehabilitering i hemmiljö. Detta minskar risken för att patienten avlider eller blir beroende av hjälp med vardagliga behov. Det är därför vår förhoppning att SBU-rapporten ska stimulera till implementering av metoden i klinisk praxis, vilket kräver samverkan mellan landsting och kommun, samt till fortsatt utveckling och vetenskaplig utvärdering av olika rehabiliteringsformer efter vården på strokeenhet.

Kommentarer