Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Själva blöjan slängs som vanligt, den lilla dosan spritas av och återanvänds. Men enligt SCA ligger värdet i den rapport som genereras och här syns i bakgrunden.

Själva blöjan slängs som vanligt, den lilla dosan spritas av och återanvänds. Men enligt SCA ligger värdet i den rapport som genereras och här syns i bakgrunden. Bild: Jens Krey

Elektronisk blöja ska hjälpa inkontinenta

Med parollen ”Farväl till vägning” marknadsförs blöjan som själv känner av när bäraren kissat.

Annons:

Tena identifi heter den sensorförsedda blöjan som säkert orsakade ett och annat höjt ögonbryn på dem som passerade skogs- och hygienbolaget SCA:s monter på Vitalis 2015.

Hur funkar den?

– De inbyggda sensorerna känner av ungefärlig urinmängd och via en dosa loggas också tidpunkten för när läckagen sker. Informationen sänds sedan via 3G-nätet till en server och blir till en rapport som nås via en webbportal, säger Ulrika Lagnefors, produktansvarig för Tena identifi, till Dagens Medicin.

Hon förklarar att blöjan är tänkt som ett verktyg i en inkontinensutredning och inte något som ska användas jämt. Genom att personalen via webbportalen får en överblick över hur mycket urin som läcker och när går det sedan att anpassa toalettbesök, blöjbyten och storlek på inkontinensskydd.

Larmar den när den är full?

– Nej, man får följa normala bytesrutiner, säger Ulrika Lagnefors.

Blöjor med inbyggda sensorer låter dyrt, hur mycket kostar det?

– Det är två delar, en serviceavgift på 700 kronor per brukare och år och en kostnad på 1 500 kronor för de tolv skydd som används under den 72 timmar långa testperioden, säger Hans Bergh, commercial director på SCA Hygiene products, till Dagens Medicin.

Han förklarar att kunderna bara köper de sensorförsedda blöjorna, loggdosan leasas. SCA står för support under testperioden och utbildningar i hur rapporten ska tolkas.

– Värdet sitter i rapporten. Det är den som gör att man kan få en bättre kvalitet för vårdtagaren och dessutom frigöra tid för personalen, säger Hans Bergh.

Kommentarer