Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Chinmay Dwibedi, forskare på FOI och vid Umeå universitet  i klinisk mikrobiologi.

Chinmay Dwibedi, forskare på FOI och vid Umeå universitet  i klinisk mikrobiologi. Bild: Michael Borgert

Så har harpesten spridits i Västeuropa

Forskare i Umeå har gjort många överraskande upptäckter när de kartlagt harpestens spridning. 

Annons:

Harpest

Harpest kan smitta från djur till människa. Vid tularemi insjuknar patienten akut med hög feber, huvudvärk och illamående. Om man har smittats via direktkontakt med ett sjukt djur, ofta hare, eller via insektsbett, uppstår vanligen ett sår lokalt. Näraliggande lymfknutor förstoras och blir ömma. Smitta via luftvägarna leder till lunginflammation. Smittat vatten gör att den som dricker det även drabbas av sår i munnen och svalget.

Källa: Folkhälsomyndigheten

– I den här studien har vi försökt förstå hur en speciell stam av harpest på bara några decennier har lyckats ta över hela Västeuropa, säger Chinmay Dwibedi, forskare på FOI och Umeå universitet, som på lördagen presenterade sina fynd på infektionskongressen ECCMID i Köpenhamn.

Han och hans kollegor har analyserat hela genomet hos 67 prover av Francisella tularensis, det vill säga harpest. Proverna hämtades från ett tiotal länder i Europa, från Tyskland i nordöst till Spanien i sydväst. Proverna var dessutom spridda över ett tidsspann mellan 1947 till 2013.

Man har sedan tidigare vetat att harpestbakterien i hela Västeuropa tillhör samma stam, en stam som dessutom är unik för Västeuropa, men hur den på bara några decennier spridit sig över hela det här stora området har varit okänt.

Umeåforskarna kunde genom genetiska analyser se att bakterien måste haft sitt ursprung i öst och sedan spridit sig ned mot Spanien, vilket också stärks av att man i Spanien inte hade registrerat något fall av harpest förrän 1996. Öster om Tyskland är det en annan typ av harpest som regerar.

Men forskarna gjorde också andra intressant upptäckt då de analyserade hur bakteriernas arvsmassa hade förändrats över tid.

– Vi såg att när väl patogenen tagit sig in i ett område som tidigare saknade harpest, ja då blir den kvar där. Den lämnar inte det området, säger Chinmay Dwibedi.

Den praktiska konsekvensen av den upptäckten är exempelvis att vården inte ska invaggas i falsk trygghet om ett utbrott har stävjats. Bakterierna finns kvar och sannolikt kommer det att komma fler utbrott, säger Chinmay Dwibedi.

Forskarna såg också att bakterien var väldigt stabil. Den muterade mycket långsamt. Samma varianter klarade av att existera över långa avstånd, flera tusen kilometer, utan att behöva ändra genetiken för att anpassa sig till nya miljöer.

Relaterat material
Svar på borreliaprover varierade mellan laboratorier
Forskare vill byta mikroskop mot PCR vid diarré

Kommentarer