Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Håkan Olsson, professor i onkologi vid Lunds universitet.

Håkan Olsson, professor i onkologi vid Lunds universitet. Bild: Carl-Magnus Hake

Bröstcancerpatienter som åt antihistaminer levde längre

ASCO 2015. En ny svensk observationsstudie indikerar att vanliga allergiläkemedel skulle kunna ha effekt mot bröstcancer. Nu hoppas forskarna kunna gör en randomiserad studie. 

Annons:

– Olika nya behandlingar som påverkar immunsystemet har ju blivit ett mycket hett område inom cancerforskningen. Vi vill undersöka om redan etablerade läkemedel som påverkar immunsystemet skulle kunna ha en effekt, säger Håkan Olsson, professor i onkologi vid Lunds universitet.

I studien undersökte han och hans kollegor hur länge bröstcancerpatienter med hormonreceptorpositiva och -negativa tumörer överlevde i förhållande till om de behandlats med allergiläkemedel av typen antihistaminer.  

Slutsatsen var att risken att dö under uppföljningstiden var 30 procent lägre bland användare av antihistaminer än icke-användare. Även risken att dö av bröstcancer var lägre bland användarna.

– Kopplingen var särskilt tydlig för användare av andra generationens antihistaminer och vid längre tids användning. Den var oberoende av vilket tumörstadium patienterna hade och deras ålder, säger Håkan Olsson.

Han poängterar att den eventuella verkningsmekanismen är okänd.

– Vi spekulerar i om det kan vara att antihistaminer påverkar olika cytokiner som stimulerar immunförsvaret att angripa tumören, säger Håkan Olsson. 

Bröstcancer är en cancertyp som annars inte anses svara särskilt bra på immunterapi, hur förklarar ni den här möjliga effekten?

– Det finns data som pekar på att immunsystemet är aktivt vid trippelnegativ bröstcancer och den tumörformen ingår ju i vår studie och det kan vara den gruppen som skulle kunna svara bäst på behandlingen. Men vi ser också att antihistaminanvändare med hormonreceptorpositiv bröstcancer också lever längre, säger Håkan Olsson.

Den aktuella studien omfattar 55 000 svenska bröstcancerpatienter som följdes under perioden 2000 till 2008.

Nu ska Håkan Olsson och hans medarbetare utvidga analysen fram till år 2013 så att materialet omfattar 100 000 patienter. De vill också studera andra tumörformer och andra typer av redan etablerade immunaktiva läkemedel som används vid andra icke tumörrelaterade sjukdomar. De vill också studera om antihistaminer är kopplade till minskad risk att insjukna i bröstcancer, genom att jämföra med användning hos friska kontroller.

I slutändan är det dock bara en randomiserad studie som skulle kunna bevisa den eventuella bromsande effekten av antihistaminer på cancer.

– Vi har börjat söka pengar till en sådan studie. Men det handlar om mycket stora pengar, upp till 30 miljoner kronor, som behövs för att genomföra en sådan studie. Skulle vi kunna leda detta i bevis skulle det kunna få stor betydelse i behandlingen av bröstcancer, inte minst för att antihistaminer är så billiga och i stort sett biverkningsfria, säger Håkan Olsson.

Han presenterade resultaten vid en postersession under lördagen den 30 maj på Asco-kongressen i Chicago.

Läs abstract till studien:

Håkan Olsson med flera. Second generation antihistamines after breast cancer diagnosis to improve prognosis both in patients with ER+ and ER- breast cancer. Journal of Clinical Oncology  33, 2015 (suppl; abstr 3062).

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler