Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Leif Dahlberg, professor i ortopedi och registeransvarig BOA-registret, Carina Thorstensson, fysioterapeut och registeransvarig BOA-registret, Anne Carlsson, ordförande, Reumatikerförbundet, och Martin Englund, läkare och epidemiolog.

Leif Dahlberg, professor i ortopedi och registeransvarig BOA-registret, Carina Thorstensson, fysioterapeut och registeransvarig BOA-registret, Anne Carlsson, ordförande, Reumatikerförbundet, och Martin Englund, läkare och epidemiolog.

”Artros – ett samhällsproblem med oroväckande tillväxt”

Det är hög tid att erkänna artros som en folksjukdom, skriver fyra debattörer. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

I Sverige lider i dag cirka 1,2 miljoner människor över 45 år av ledsjukdomen artros. Forskning från Lunds universitet visar att ytterligare 400 000 personer förväntas söka vård för artros i Sverige år 2032 jämfört med i dag. Sjukdomen spås bli vanligare bland yngre personer. Denna utveckling beror främst på att fetman ökar samt att unga i stor omfattning skadar sina leder.

Artros kan drabba alla leder. Framför allt skadas brosket (glidytorna) vilket ger problem med smärta och ökad funktionsnedsättning. På grund av minskad fysisk aktivitet medför artros också en hög risk för problem med diabetes, hjärt- och kärlsjukdom samt övriga livsstilsjukdomar.

Inte bara patienterna påverkas. Sjukdomen medför stora kostnader för samhället. I en undersökning utförd av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund beräknades de totala kostnaderna för rörelseorganens sjukdomar uppgå till över 100 miljarder kronor år 2012, där artros uppskattas stå för cirka en tredjedel. Största delen är indirekta kostnader som minskad produktion och sjukskrivning.

Hälso- och sjukvården måste erbjuda alla patienter med artros likvärdig och evidensbaserad behandling, det vill säga långvarig övervakad träning, sjukdomsinformation och viktkontroll. Det erbjuds genom artrosskolor som ger information om sjukdomen, träning anpassad till den enskilde patientens behov och information av en ”expert-patient”: En patient med artros som fått en pedagogisk utbildning av Reumatikerförbundet för att tala om hur det är att leva med artros och sina erfarenheter av icke-kirurgisk behandling. Uppföljning i det Nationella kvalitetsregistret BOA visar på minskad smärta och ökad hälsorelaterad livskvalitet efter artrosskola.

“Det är dags att föra upp artros på den politiska agendan.”

I dagsläget nås endast 15 procent av artrosskolorna. Mer resurser behövs till en proaktiv artrosvård inom ramen för artrosskolorna för att säkerställa att patienterna får en individuell och evidensbaserad vård i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer.

I början av 2000-talet konstaterade WHO att för mycket resurser satsas på akut sjukvård i förhållande till förebyggande åtgärder och att detta riskerar medföra ett sjukvårdskaos kring år 2020. Redan i dag kan vi se detta i form av hög belastning på specialiserad vård, långa väntetider och dålig kunskap om rätt behandling.

Det är dags att föra upp artros på den politiska agendan. Medel måste avsättas för forskning om artros, kunskapen ökas och de stigande kostnaderna minskas.

Det är hög tid att erkänna artros som en folksjukdom och stoppa lidandet för de många som drabbas. Genom att öka kunskapen och satsa resurser på evidensbaserad och förebyggande behandling kan en majoritet av patienterna uppnå bättre livskvalitet. Det gynnar inte bara individen utan samhället i stort.

Vi har nu chansen att hejda den snabba ökningen av sjukdomen och att bygga upp artrosvården successivt. Vi instiftar därför den 2 juni "Artrosdagen". Fler måste engageras kampen mot artros, denna onödiga folksjukdom.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler