Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Tillför mer resurser så att ­ensamstående kan få IVF”

För att ensamstående ska få tillgång till assisterad befruktning behövs ett antal åtgärder, skriver RFSU:s ordförande.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU.

Så kom det efterlängtade förslaget som ska ge ensamstående rätt till assisterad befruktning!

I många år har svenskar rest utomlands för att få hjälp med assisterad befruktning och för att förhoppningsvis kunna få ett efterlängtat barn, men nu äntligen ska denna vård även erbjudas i Sverige. RFSU ser mycket positivt på detta steg mot att fler människor själva ska få definiera sin familjebildning.

Lagändringen var det första steget men nu måste det bli möjligt även i praktiken. Det är redan i dag orimligt långa köer för dem som behöver hjälp med assisterad befruktning, köer som förlängs ytterligare av att fler personer söker vård för assisterad befruktning. Därför krävs att staten skyndsamt tillskjuter resurser till landstingen för att möta de nya behoven.

För att kunna möjliggöra för ensamstående och fler att få tillgång till assisterad befruktning behövs ett antal åtgärder:

1 Tillför de resurser som krävs skyndsamt

Den statliga utredningens bedömning är att lagändringen endast kommer innebära en kostnadsökning för landstingen om 60–80 miljoner kronor. RFSU anser att dessa siffror är baserade på en bristfällig konsekvensanalys och bedömer att det finns behov av att mer resurser tillförs. Redan i dag är det hårt tryck med långa köer för behandling av ofrivilligt barnlösa och efterfrågan av donerade könsceller är stor. Utan ett tillskott befarar vi att olika grupper av ofrivilligt barnlösa kommer att ställas mot var­and­ra.

2 Öka antal kliniker som får utföra behandlingar

Insemination kan utan problem genomföras på fler kliniker än vad som görs i dag och uppdraget inte begränsas till enbart läkare, utan även barnmorskor bör ges möjlighet att genomföra behandlingarna. I gruppen ensamstående kommer även behov av IVF som behandlingsmetod att finnas. Detta innebär att redan långa väntetider ökar ytterligare. Lär av våra grannländer, förenkla processen och låt fler kliniker få utföra behandlingarna.

3 Öka antalet ägg- och spermadonatorer

Om du är i behov av donerade könsceller får du hålla tummarna för att du bor i rätt del av landet. Väntetiden för en insemination i dag är två år i Västra Götalandsregionen och 14 månader i Stockholm. I Västra Götaland får du vänta i två år på en äggdonation medan kötiden i Skåne är två månader. Skåne kortade sina köer drastiskt genom ökad ersättning till äggdonatorn från 3 000 kronor till cirka 11 000 kronor. Lär av Skåne – öka ersättningen och öka även kunskapen om möjligheten att bli donator. Även här finns erfarenheter från grannländer som Sverige kan ta del av och lära ifrån.

4 Möjliggör embryodonation

I dag är spermie- eller äggdonation tillåten i Sverige, men inte donation av både ägg och spermier, så kallad embryodonation. Detta på grund av kravet på genetisk koppling är lagstadgat. Ensam­stående med infertilitetsproblem och i behov av donerade ägg kommer därmed inte att få hjälp genom den svenska vården. Frågan om embryodonation är i dag inbäddad i utredningen om surrogatmoderskap. Det är dock av yttersta vikt att denna fråga löses oavsett utgången av den utredningen.

Från det att riksdagen fattade beslut om att regeringen skyndsamt skulle återkomma med ett lagförslag som gav ensamstående rätt till assisterad befruktning kommer det att ta över fyra år till lagändringen blir verklighet. Men det går inte att genomföra en reform som inte får genomslag i praktiken. Nuvarande regerings positiva beslut kräver även en vilja som möjliggör implementeringen av för­slaget – så att ensamstående även i praktiken får denna möjlighet.

Kommentarer