Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Inte första gången.  16 000 personer har gått kursen i hur BPSD-registret används – många hos de 250 certifierade utbildarna runt landet, andra på plats vid kansliet i Malmö, där sjuksköterskan Håkan Minthon hör till lärarna.

Inte första gången.  16 000 personer har gått kursen i hur BPSD-registret används – många hos de 250 certifierade utbildarna runt landet, andra på plats vid kansliet i Malmö, där sjuksköterskan Håkan Minthon hör till lärarna. Bild: Ludvig Thunman

Nyskapande demensvård tog hem priset

På tio år har tankefröet hos ett par anställda vid minneskliniken i Malmö vuxit till ett helt nytt sätt att vårda demenspatienter i hela Sverige.

Annons:

Det har gett sådana resultat så man tror inte att det är sant, utropar Lennart Minthon, överläkare vid minneskliniken och en av initiativtagarna till det så kallade BPSD-registret – kvalitetsregistret över patienters beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.

– Vi ser mindre medicinering, färre fallolyckor och mindre hot och våld, exemplifierar han.

– Nu går det som en löpeld och det har visats stort intresse från hela Europa. Först ut att ta efter oss i Sverige är Danmark, sedan har vi haft kontakter med länder som Tyskland, England, Norge … och Australien …

Registret, en databas på nätet, är motorn i den maskin som på några år tycks ha bidragit till radikala minskningar av beteendemässiga och psykiska problem hos Sveriges demenspatienter, samtidigt som medicineringen alltså minskar och arbets­miljön vid deras boenden förbättras. Sedan 2010 har det status som nationellt kvalitetsregister.

16 000 vårdanställda har gått tvådagarskursen i hur de ska arbeta med registret, och dessa tillämpar nu metoden i 284 av landets 290 kommuner.

Nyckeln är ett formulär med tydliga skalor över hur svåra de olika symtomen är hos patienten. Uppvisar Sune nedstämdhet ett par gånger i veckan eller varje dag? I första ledet gör skattningen att personalen kan sammanfatta symtombilden för varandra på ett precist, entydigt och effektivt sätt, och diskutera åtgärder för den enskilda patienten. I nästa skede ger det möjlighet att följa upp på vilka sätt patienten blir bättre eller sämre med tiden.

Och till sist, eftersom alla data sparas i ett gemensamt register, får läkare och forskare en stor databas att ösa ur för att hitta generella samband mellan åtgärder och effekter, och föreslå systemförbättringar utifrån dem.

– Jag tror att vår framgång bygger på att de som arbetar på enheterna kan se skillnad direkt för patienten, säger Eva Granvik, landssamordnare för registret och även hon en av initiativtagarna bakom det.

Eva Granvik är sjuksköterska, och när idén till arbetssättet uppkom för närmare tio år sedan arbetade hon halvtid som vårdutvecklare.

– Vi såg att vi inte hade något gemensamt språk för att beskriva symtomen hos patienterna med beteendeproblematik. Någon tyckte att Kalle hade blivit bättre medan någon annan tyckte att han blivit sämre, säger hon.

Skalorna hämtades från forskningsvärlden. Registret utvecklades, hade framgång i Skåne, och blev så småningom nationellt kvalitetsregister – i samma veva som nya demensvårdsriktlinjer började gälla 2010.

När började du känna att ert arbete gjort succé?

– Det tar tid att utveckla något sådant här, så det har varit en lång resa, svarar Eva Granvik och tänker efter.

– Kanske för tre år sedan, efter att vi fått upp­repad positiv respons från sjuksköterskor och undersköterskor i hela landet. 

Relaterat material
Här blir utländska läkare smålänningar
Hon ger patienter med RA sexlivet åter

Kommentarer