Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Lise Lidbäck (FP), landstingsledamot i Stockholm och patient samt
Anna Starbrink (FP), hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholm och ordförande i Folkpartiets nationella välfärdskommission

Lise Lidbäck (FP), landstingsledamot i Stockholm och patient samt Anna Starbrink (FP), hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholm och ordförande i Folkpartiets nationella välfärdskommission Bild: Anna Molander

”Skrota stuprören”

När NKS står klart innebär det ett nytt sätt att arbeta där patienter kommer att möta en vård som ser hela människans behov, skriver två folkpartister.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Detta är en berättelse från sjukvården. Om stor kunskap och engagemang men tyvärr också om resursslöseri, och systemfel. och stuprör – där ingen tar ansvar för den medicinska helheten. Och det är berättelsen om en sjukvård i förändring mot det bättre.

Lise, med en neurologisk sjukdom som har lett till betydande rörelsehinder och muskelsvaghet, råkade ut för ett tekniskt fel när hon äntligen skulle testköra sin nya anpassade bil. Efter en våldsam krasch fördes hon med svåra komplicerade frakturer till Sahlgrenska i Göteborg där hon opererades och sedan flögs till Stockholm för vidare vård på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

På grund av de multipla ortopediska skadorna hade Lise behov av många olika behandlingar, operationer och läkarkontakter. Behandlingen av skadorna komplicerades ytterligare av Lises sällsynta neurologiska grundsjukdom, där man måste ta hänsyn till såväl andningspåverkan som den svåra muskelförtvining och nervpåverkan som orsakas av sjukdomen. Problemet var att helheten och informationsöverföringen brast.

I Lises journal från Göteborg hade tre olika personer skrivit in tre olika, felaktiga, beskrivningar av olycksförloppet. Icke sammanhållna och dåligt förda journalanteckningar ledde bland annat till att handfrakturer som gipsades i Göteborg inte noterades av vården i Stockholm. De behövde sedan opereras om. Två tumörer på binjurarna behövde utredas, men det fick Lise läsa själv i beställda journalkopior.

Lises högerben och fotled hade omfattande frakturer. Standardbehandlingen skulle ha tagit bort den rörelseförmåga hon trots sin sjukdom har kvar i benet. Efter flera dagars tjat kontaktades äntligen hennes behandlande neurolog som tillsammans med ortopederna kunde komma fram till en bättre metod.
Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en hög kompetens och många experter inom sina respektive områden, men att ingen ser och tar ansvar för helheten.

Svensk sjukvård har stora resurser. Men resurserna utnyttjas för dåligt och när helheten faller drabbas enskilda patienter. Det är dags för en förändring. Det är dags att riva stuprören.

Glädjande nog arbetar Karolinska universitetssjukhuset med nödvändiga förändringar. När Nya Karolinska Solna står klart innebär det inte bara en supermodern vårdbyggnad utan ett nytt sätt att arbeta där patienter som Lise, med komplicerade skador och en mycket ovanlig diagnos, kommer att möta en vård som ser hela människans behov. Vårdförloppet ska utgå från henne och inte vårdens stuprör.

NKS och den övriga vården i Stockholms län måste bilda ett starkt nätverk kring patienten. Individen ska ha en vårdkontakt med ansvar för patientens resa genom vården. För många av oss kan det vara husläkaren, för personer med kroniska sjukdomar kanske en specialist på det området.

Patienter med återkommande vårdbehov som till exempel ofta hamnar på akutmottagningarna ska kunna få särskilt stöd av en samordnare på akutsjukhuset, en vårdcoach, genom så kallad aktiv hälsostyrning.

Patientsäkerheten ska stärkas med moderna informationssystem.

Journalföringen ska stramas upp. Och Lises berättelse visar med all önskvärd tydlighet vikten av Folkpartiets krav att patienten själv ska ha tillgång till journalen. IT-system utan krångel är en fråga om patientsäkerhet men också arbetsmiljö – och ekonomi. I Stockholm investerar vi nu tre miljarder i framtidens vårdinformationssystem, vilket också innebär att skrota gamla, dåligt fungerande IT-system.

En del kallar satsningarna på framtidens hälso- och sjukvård och NKS för ”skrytbygge”. Det är sannerligen värt att skryta om att Stockholms läns landsting nu skapar de allra bästa förutsättningarna för den högspecialiserade vården.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler