Bild: Thinkstock
Bild: Thinkstock
Sömnbrist kombinerat med stress kan påverka minnet
En ny studie från Uppsala universitet visar att kortare sömn inte verkar påverka minneslagringen i hjärnan, vilket i sig inte är något nytt. Däremot verkar förmågan att minnas bli sämre av kort sömn, om man samtidigt utsätts för stress.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.
Bild: Uppsala universitet
När vi sover överförs minnen från kort- till långtidsminnet och den inlagringen verkar inte påverkas om man bara sover halva natten. Det har flera tidigare studier visat och det visar också resultaten från den nya studien. Däremot är detta, enligt forskarna, den första studien som undersöker om tillgången till dessa inlagrade minnen påverkas av sömnens längd om vi samtidigt utsätts för stress.
– I vardagslivet måste man ofta komma ihåg information i stressiga situationer, vid till exempel prov och tentor, eller när man arbetar mot en kort deadline, säger Christian Benedict, docent i neurovetenskap och en av forskarna bakom studien, till Dagens Medicin.
När försökspersoner som bara sovit fyra timmar utsattes för intensiv stress under 30 minuter, försämrades deras förmåga att komma ihåg bilder i ett memoryspel, som de fått lära sig innan de somnade. Prestationsförmågan minskade med ungefär 10 procent, jämfört med de som hade sovit en hel natt.
Forskarnas förklaring till resultaten är att det är under djupsömnen vi lagrar långtidsminnet och den djupa sömnen har vi under den första delen av sömnperioden. Senare kommer REM-sömnen, när vi drömmer, och då vilar hjärnans frontallob. Frontalloben är viktig när vi i stressade situationer behöver få tillgång till våra minnen. När sömnen förkortas får därför inte frontalloben den vila som behövs och vi minns sämre under press.
– Resultaten pekar på att det nog är bra med flexibla arbetstider och senare skolstart på morgonen för att se till att vi har fått tillräcklig ”sen” sömn med bra kvalitet, säger Christian Benedict.
I studien deltog 15 försökspersoner som alla fick prova alla olika upplägg, det vill säga både med hel och halv sömn, med och utan stress. Först fick de på kvällen lära sig var korten låg i ett memory-spel. Därefter fick personerna sova en hel natt, 8 timmar, eller en halv natt, 4 timmar. Forskarna utsatte sedan personerna för stress på tre olika sätt varav ett var att få försökspersonerna att under kort tid minnas ett stort antal ord, samtidigt som de hade ett störande ljud i bakgrunden.
Nu går forskargruppen vidare bland annat genom att studera hur längre sömnbrist och kronisk stress försämrar förmågan att minnas.
Här kan du läsa abstract till studien:
Jonathan Cedernaes med flera. Short sleep makes declarative memories vulnerable to stress in humans. Sleep, publicerad online 22 juni 2015.
Kommentarer