Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Tandlösa krav från granskande myndighet

Ivo och tidigare Socialstyrelsen tillför sällan något nytt i utredningar av lex Maria-anmälningar, enligt en studie.

Annons:
Jonas Wrigstad, som är barnnarkosöverläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Forskaren Jonas Wrigstad vid Lunds universitet och hans forskargrupp har studerat hur Socialstyrelsen och senare Ivo hanterat lex Maria-anmälningar från 1995 till 2014. De 87 anmälningarna kommer från det som i dag är Skånes universitetssjukhus och berör på olika sätt anestesi och intensivvård.

Gradvis har det skett ett skifte av hur det nationella patientsäkerhetsarbetet bedrivs, konstaterar forskarna. Tidigare kom Socialstyrelsen med krav på åtgärder för att lösa ett allvarligt problem. I dag inskränker sig Ivo till att granska om vårdgivarens interna utredning, händelseanalysen, är fullständig.

– I 70 procent av lex Maria-utredningarna finns det inga krav på åtgärder utöver de åtgärdsförslag som finns i sjukhusens händelseanalyser. I många fall begränsar sig förslagen till en mikronivå, sådant som en klinikchef själv kan göra något åt, säger Jonas Wrigstad, som är barnnarkosöverläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Det kan handla om att utfärda nya lokala riktlinjer för en avdelning, ordna internutbildning eller flytta läkemedel från en hylla till en annan, exemplifierar han.

Betydligt mer sällan handlar förslagen från Socialstyrelsen och Ivo om problem som berör flera kliniker och sjukhus eller samverkan med olika aktörer utanför sjukhuset.

– Det är också slående att myndigheten inte har något organisatoriskt minne. Det finns inget fungerande system för att återkoppla till tidigare lex Maria-utredningar, vilket bland annat betyder att utredarna inte ser mönster i det som händer i sjukvården, säger Jonas Wrigstad.

Referenserna till tidigare lex Maria-utredningar hänger på om en utredare har personlig kännedom om dem, visar de intervjuer med elva utredare som också ingår i studien.

Majoriteten av utredarna i undersökningen tycker att de framför allt har en granskande roll, inte en stödjande. Deras arbetssätt har också förändrats med tiden. Från att tidigare ha besökt de aktuella sjukhusen till att mest granska dokumentet och sköta administration på kontoret.

– Läser man äldre lex Marior är det mer målande beskrivningar och ger en känsla av att utredarna satt sig in i problematiken på ett djupare plan. Språket har blivit mer standardiserat och ibland är det svårt att begripa poängen, säger Jonas Wrigstad.

Varför har ni gjort studien?

– Jag har arbetat i relativt många år på Skånes universitetssjukhus och varit med och gjort händelseanalyser. Jag var nyfiken på vad det blir av lex Maria-utredningarna i slutändan och varför, säger Jonas Wrigstad.

Artikeln om lex Maria-anmälningarna publicerades i veckan i Journal of Hospital Administration. Förra året gick Jonas Wrigstad och hans forskargrupp igenom händelseanalyser och den artikeln publicerades i BMJ.

 

Se abstract: 

Jonas Wrigstad med flera. “Incident investigations by the regulatory authority of Swedish healthcare – a 20-year perspective”.  Journal of Hospital Administration

 

Relaterat material
Bara vart tionde allvarligt fall anmäls
Patient avled efter punkterad lunga – klassas inte som vårdskada

Kommentarer