Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

DRIVER PÅ. Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, är en av initiativtagarna till Spor.

DRIVER PÅ. Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, är en av initiativtagarna till Spor. Bild: Staffan Claesson/Bildbyrån

Livsfarlig väntan: Fyra av tio akuta operationer skjuts upp

När de medicinska prioriteringarna vid akuta operationer inte följs får många patienter vänta för länge. Mer än var tredje drabbas, enligt en ny rapport.

Annons:

Hur snart en akutpatient bör opereras klassas i fyra grupper; genast, inom två, sex eller 24 timmar. Det medicinska tillståndet ska vara det som avgör hur bråttom det är. Exempelvis ska tarmvred, blindtarmsinflammation och inre blödningar opereras inom två eller sex timmar, beroende på patientens status.

Men patienterna kan få vänta längre än vad som angetts i operationsanmälan, enligt den första stora årsrapporten från Svenskt perioperativt register, Spor.

– Vi ser att 40 procent av dem som skulle ha opererats inom två timmar inte blir det. Bland dem som skulle opereras inom sex timmar fick 36 procent vänta längre. Det innebär att man inte följer den medicinska prioriteteringen. Det är allvarligt, tycker Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska sjukhuset och en av initiativtagarna till Spor.

Registret bildades i fjol efter fyra år av utveckling och består av data från opererande avdelningar och kliniker i hela landet. Det inne­håller redan omfattande uppgifter om operationer, anestesi och postoperativ vård från nio landsting. Spor har tills i dag följt upp 275 000 ingrepp, vilket är nästan hälften av de runt 600 000 operationer som görs år­ligen i landet.

Eftersom 60 procent av vård­skadorna sker i samband med kirurgi vill Spor vara ett verktyg för lokal kvalitetsutveckling i hela operations­processen.

En vanlig operationstyp på medel­stora sjukhus är den av höftfrakturer som bör genomföras inom tolv timmar. Runt 18 000 sådana ingrepp görs varje år. Patienterna är som regel över 80 år och får ibland vänta allt för länge på operation, enligt Gunnar Enlund.  

– Och ju längre väntan blir desto större är risken att de avlider efteråt. Mortaliteten 30 dagar efter operation, liksom den efter ett år, ökar med runt 3 procentenheter om operationen inte görs inom 48 timmar, jämfört med om det blir utförd inom tolv timmar.

Men det är bara 35 procent av patienterna som får sin höft­fraktur­operation inom tolv timmar, övriga kan få vänta både 24 timmar och ­ibland ännu längre, enligt Spor, som har data från 4 600 höftfrakturer.

Anders T Larsson i registrets arbetsgrupp, tillika överläkare vid anestesikliniken på Gävle sjukhus, ser resultaten om väntetider och mortalitet vid höftfraktur som ”usla”.

– Det här är inte någon stark patient­grupp som kan tala för sig och det handlar inte om tid och pengar utan om humanitet. Vi borde kunna operera alla höftfrakturer inom tolv timmar, nu klarar vi inte ens 24 timmar, säger han.

Som hjälp för att undvika komplikationer och vårdskador ska operationslagen använda WHO:s check­lista. Detta är något som 60 procent av verksamheterna gör fullt ut, enligt Spor.

– Checklistan är med andra ord något som fler borde använda i hög­re grad, säger Gunnar Enlund.

Spor har också försökt ställa samman uppgifter om hur vanligt det är med sena strykningar av planerade operationer. Siffrorna har dock varit svåra att säkerställa. Men vanligtvis rör det sig om 5–8 procent.

Fotnot. Den årsrapport som Spor nu presenterar är den första och största genomgången i sitt slag i Sverige. Registret har genom effektiva it-lösningar fått hög anslutning och är i dag ett av de största kvalitets­registret i landet.

Relaterat material
Egna turordningsregler kan gå före medicinska prioriteringar

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler