Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Kritik mot Socialstyrelsens nya vårdskadeföreskrift

Chefläkare och masar anser att den nya föreskriften riskerar att leda till en återgång till syndabockstänkandet och dessutom kommer att kosta vården avsevärda summor.

Annons:
Hans Rutberg, adjungerad professor i hälso- och sjukvårdsanalys med särskild inriktning mot medicinsk kvalitetsutveckling, Linköpings universitet och tidigare chefläkare i Region Östergötland, är en av brevförfattarna.
Bild: Lovisa Engblom

I förra veckan samlades ett åttiotal av landets chefläkare i Nätverket Sveriges Chefläkare för att diskutera Socialstyrelsens nya föreskrift om utredning av vårdskador. Föreskriften är tänkt att träda i kraft vid årsskiftet och Socialstyrelsen har tidigare fått kritik för att den dröjt.

Chefläkarna var på mötet eniga om att föreskriften har en rad allvarliga problem som de tillsammans med Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor nu punktar upp i ett brev till Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

  • Föreskriften gör ingen skillnad på utredning av allvarlig vårdskada och utredning av mindre allvarlig vårdskada. Dessutom framgår att även risk för vårdskada ska utredas. Detta leder, enligt chefläkarna och masarna, till att kravet blir att vården ska utreda minst 200 000 vårdskador om året vilket kommer att kräva att ”avsevärda ekonomiska och personella resurser skapas, eller tas från annan verksamhet.”
  • I föreskriften framgår även att det i utredningen ska göras en bedömning om vårdpersonalen agerat i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Men det är, enligt chefläkarna och masarna, inte klart vem som ska göra den bedömningen vilket riskerar att leda till en oönskad återgång till ”individtillsyn och syndabockstänkande”.
  • Chefläkarna och masarna är också kritiska till att det ökade kunskapsläget om, och minskningen av, vårdskador inte återspeglas i föreskriften.

För att råda bot på problemen har chefläkarna och masarna tidigare föreslagit en senareläggning av den tidpunkt då föreskriften ska börja gälla. De har i möte med Socialstyrelsen också föreslagit att myndigheten ska ta fram ett meddelandeblad så att vårdpersonalen vet hur de ska agera för att leva upp till föreskriftens krav.

Om myndigheten väljer att ge ut föreskriften behöver meddelandebladet tas fram skyndsamt och utformas så att det är begripligt för vårdpersonalen, skriver chefläkarna och masarna, och rekommenderar Socialstyrelsen att även revidera föreskriften med anledning av de punkter som lyfts fram.

Om inga ändringar görs kommer föreskriften, enligt chefläkarna och masarna, annars att leda till:

”… kraftigt ökad administration och dokumentation, vilket inte är i linje med statsmaktens intentioner.”

Socialstyrelsen har ännu inte svarat.

Relaterat material

Kommentarer