Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Nationella primärvårdsdata i startgroparna

Det har varit en lång väg men efter många års arbete tycks ett system för nationell uppföljning av kvalitetsdata i primärvården vara på väg att bli verklighet. 

Annons:

Förslag till indikatorer

De generella indikatorerna handlar bland annat om:

  • Läkemedel
  • Samsjuklighet
  • Kontinuitet
  • Levnadsvanor
  • Sjukskrivning
  • Hälsorelaterad livskvalitet

 

De diagnosrelaterade indikatorerna är inom områdena:

  • Diabetes
  • Hjärt-kärlsjukdom
  • Astma/kol
  • Sjukdomar i rörelseorganen
  • Psykiatriska sjukdomstillstånd
  • Infektioner
  • Bensår

Redan till årsskiftet är planen att den nationella funktionen som ska kunna ta emot, hantera och återkoppla aggregerade data ska vara igång.
– Många har lagt ner mycket arbete och det har funnits många komplikationer. Det är jättekul att det nu blivit något som kan ­fungera, säger Sören Berg, processledare vid kansliet för Nationella kvalitetsregister.

Planen från början var traditionellt kvalitetsregister, men det fungerade inte på grund av problem med integritetsfrågor, för stora datavolymer och för att det skulle bli för betungande administrativt.
– Men ambitionen och visionen bakom kvalitetsregister finns kvar. Systemet utgår från uppgifter som vi redan i dag registrerar och gör något klokt av dem, säger Sören Berg.

I stället hämtas aggregerade uppgifter till det nationella systemet för primärvårdens kvalitets­data direkt från patienternas journaler och vid behov från andra register enligt en nationell standard.
– På vårdcentralen kan de personer som redan nu har behörighet att följa upp sina egna patienter göra det enligt ett antal nationella enhetliga indikatorer. Det kommer också att levereras aggregerade data till en nationell databas där det räknas ut nationella genomsnittsvärden som återkopplas och gör att vårdcentralerna kan se hur de ligger till i förhållande till resten av landet, säger Sören Berg.

En styrgrupp med företrädare från Svensk förening för allmän­medicin, Fysioterapeuterna, Distriktssköterskeföreningen och Förbundet Sveriges arbetsterapeuter har ansvarat för att ta fram ett förslag till indikatorer. Fokus har varit att få fram meningsfulla indikatorer som inte kräver ytterligare registrering.

Under sommaren har de föreslagna indikatorerna testats utifrån befintliga databaser i Jönköpings län, Stockholms län och Västra Götalandsregionen. Det har gått ganska bra, tycker allmänläkaren och docenten Malin André, som fram tills nyligen varit ordförande i styrgruppen för pilotprojektet.
– Vi ser att det är möjligt i praktiken. Men på några ställen har det varit svårt att få ut labbdata och på andra har det varit problem att hämta ut uppgifter om förskrivna läkemedel, säger hon.

Bland annat på grund av att siffrorna hämtas automatiskt kommer det i början att finnas en hel del fel och därför ska man akta sig för att dra för starka slutsatser, menar Sören Berg.
– Vi tycker att man ska se data som ett underlag för meningsfulla diskussioner om kvalitet snarare än ett betyg.

Malin André hoppas att vårdcentralerna och beslutsfattare kommer att avsätta tid för att analysera siffrorna.
– Idén är att det ska vara ett verktyg för lärande, lokalt på en­heten, men också på nationell nivå. Vi har dålig kunskap om vad som händer i primärvården på nationell nivå, säger hon.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler