Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Skånemodellen har svaret på kol-vården”

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Inger Ros, ordförande i Riksförbundet HjärtLung.
Bild: Anders Norderman

I dag är det den Internationella världs-kol-dagen och många länder uppmärksammar lungsjukdomen som nu är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Ungefär 500 000 svenskar har kol, men bara cirka 100 000 av dem har fått diagnos. Mörkertalet är alltså mycket stort. Det finns ingen bot mot kol – men det finns behandling och råd som kan lindra sjukdomssymtomen, öka livslängden och bidra till en bättre livskvalitet. Därför är det viktigt att kol diagnostiseras.

Socialstyrelsen har presenterat nya nationella riktlinjer för astma och kol, för första gången sedan 2004. Att de nya riktlinjerna har tagits fram är positivt, nu hoppas vi att sjukvården den här gången följer dem. Implementeringen visade sig vara det stora problemet när de förra riktlinjerna släpptes.

Det som är avgörande för att vi ska få en bra kvalitet på kol-vården är att definiera vad som krävs för att en mottagning ska få kallas en astma/kol-mottagning. När kravspecifikationen nu ska utarbetas bör man rikta ljuset söderut och göra som i Skåne. Där har man infört en modell som certifierar primär­vårdens astma/kol-mottagningar. Certifieringen omfattar en tydlig kravlista:

  • en högskoleutbildad sjuksköterska inom astma/allergi/kol,
  • att vårdcentralen har en tidsbeställd mottagning,
  • strukturerad patientutbildning,
  • att den erbjuder tobaksavvänjning,
  • att den registrerar i Luftvägsregistret, ett nationellt kvalitetsregister som möjliggör forskning och utgör uppföljnings- och behandlingsstöd.

Det ska även finnas en medicinskt ansvarig specialist i allmänmedicin och personalen ska ha tagit ett så kallat spirometrikörkort. Det är en tvådagarsutbildning som ansvariga sköterskor och läkare får gå för att lära sig tolka spirometriresultaten. En viss medicinsk utrustning och en etablerad samverkan med sjukgymnast ska också finnas. Den vårdcentral som har certifierats får en ersättning på 20 000 kronor per år och registreras på 1177/Vårdguiden. Där kan allmänheten se vilka mottagningar som är kvalitetssäkrade.

När certifieringsprojektet i Region Skåne startade den 1 januari 2014 var endast nio av Skånes 154 vårdcentraler redo för certifiering. Nu är antalet drygt 60 och fler är på väg. Vi kan konstatera att certifieringen har blivit mycket framgångsrik. På ungefär ett år har antalet astma/kol-utbildade sjuksköterskor fördubblats i Region Skåne, liksom antalet personer som arbetar med rökslutarstöd.

Och vården de erbjuder ger gott resultat: en mätning från december 2014 till augusti 2015 visade en stor skillnad mellan certifierade respektive icke-certifierade enheter. Endast 64 akutbesök med försämringsperioder i kol-sjukdomen gjordes av patienter som var listade på de certifierade enheterna, medan 660 akutbesök gjorde av patienter från de icke-certifierade en­heterna.

De certifierade enheterna i Malmö har 15 procent av befolkningen listade – men deras patienter gör bara 9 procent av de akutbesök som uppstår på grund av akuta kol-försämringar. Detta trots att de certifierade enheterna troligtvis har både fler och svårare kol-patienter listade hos sig, eftersom patienterna ofta söker sig till de mottagningar där de tror att de kan få den bästa hjälpen.

Kvalitetssäkrade vårdcentraler ger färre akutbesök – vilket sparar både mänskligt lidande och pengar. Nu behöver fler landstingspolitiker få upp ögonen för Region Skånes certifieringssystem. Se till att kvalitets­säkra astma/kol-mottagningarna och utforma kravspecifikationerna efter Skånemodellen.

Kommentarer