Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Professor Stefan James, här på sin arbetsplats på Akademiska sjukhuset, har lett det prisade projektet Taste. Det är en helt ny typ av studiedesign som möjliggör stora randomiserade kliniska studier till låg kostnad, enligt juryns motivering. 

Professor Stefan James, här på sin arbetsplats på Akademiska sjukhuset, har lett det prisade projektet Taste. Det är en helt ny typ av studiedesign som möjliggör stora randomiserade kliniska studier till låg kostnad, enligt juryns motivering.  Bild: Pax Engström Nyström

Prisad forskning söker evidens för rutinvård

Studier av hög kvalitet till en bråkdel av den vanliga kostnaden. Det konceptet gav Stefan James och hans kollegor internationell uppmärksamhet – och Athenapriset.

Annons:

Athenapriset

Athenapriset instiftades 2008 av dåvarande delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen och Dagens Medicin. I dag är Vinnova och Dagens Medicin huvudmän. Priset stöttas även av Forte, Lif, Sveriges Kommuner och Landsting, Sweden Bio, Swedish Medtech och Vetenskapsrådet.
Athenapriset är Sveriges största pris för klinisk forskning. Det delas i år ut för åttonde gången.
Ett tungt vägande kriterium i juryns bedömning är att forskningen har skett i nära samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. 
Övriga kriterier är medicinsk nytta, innovationshöjd, angelägenhetsgrad, vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta.
Vinnaren får 150 000 kronor i ett forskningsstipendium. 

Pristagarna:
Priset går till: Registerbaserad och randomiserad klinisk prövning – Taste-studien.
Huvudansvariga: Styrgruppen för Taste bestod av Stefan James, Ole Fröbert, Bo Lagerqvist och Göran Olivecrona.
Huvudmän: Uppsala kliniska forskningscentrum, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.
De samverkar i projektet: SKL, Uppsala kliniska forskningscentrum, Uppsala universitet. Flera företag var delfinansiärer av Taste, bland andra Terumo, Medtronic och Vascular Solutions.
Annan finansiär: Hjärt-lungfonden.

Jury:
Pristagaren utses av en jury som i år har bestått av: 
Johanna Adami, juryordförande, Vinnova.
Bertil Guve, Centrum för teknik i medicin och hälsa, KTH.
Christina Herder, Dilaforette.
Karin Heeroma, Astra Zeneca. 
Peter Lönnroth, Västra Götalandsregionen.
Nina Rehnqvist, SBU.
Christina Kennedy, Dagens Medicin.
Håkan Billig, Läkaresällskapets forskningsdelegation.
Ewa Ställdal, Forte.
Mats Ulfendahl, ämnesrådet för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet.

I en lucka mellan två föreläsningar cyklar Uppsalaprofessorn Stefan James till en av sina arbetsplatser, Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, för att träffa Dagens Medicin. Han har just berättat för en grupp onkologer hur man kan använda kvalitetsregistren för forskning.

– Det är många som är intresserade av det vi gör, berättar Stefan James.

Och det de gör är att passa på att forska, när vårdpersonalen ändå lägger in uppgifter i kvalitetsregister.

Patienter som registreras lottas samtidigt till olika behandlingar som sedan kan jämföras.

Enkelt och billigt, till skillnad från konventionella studier.

Och när konceptet användes första gången fick inte personalen några större extrauppgifter, enligt Stefan James.

– Det blev väldigt lite merarbete, det mesta gör vi i alla fall. För sjuksköterskorna handlade det om att göra två extra klick, berättar han.

Stefan James är professor i kardiologi. För ett tiotal år sedan använde han kvalitetsregister för att studera läkemedelsstentar, tillsammans med forskarkollegan Bo Lagerqvist. Ur frustration föddes en idé. 

– När vi tittar tillbaka i tiden och jämför olika behandlingar så är det väldigt svårt att säga om A eller B är bättre eller sämre, för det finns så många skäl till att man valt det ena eller det andra, säger Stefan James.

– Vi blir så begränsade och frustrerade varje gång. Man skulle vilja att grupperna var lika och att det verkligen gick att göra jämförelser.

Det tog ett tag innan de hittade ett lämpligt område för att testa sitt nya koncept: Register­baserad randomiserad klinisk prövning, eller RRCT. Slutligen bestämde de sig för att undersöka om det är en bra idé att använda trombaspiration.

En sådan innebär att man suger ut lite av blodproppen med en kateter i samband med ballongvidgning på patienter med hjärtinfarkt. Behandlingen hade blivit rutin trots att det saknades bevis för att den gjorde nytta.

Dessutom är det bara runt 200 läkare i Sverige som matar in data i den del av kvalitetsregistret Swedeheart som registrerar kranskärlsingrepp. Därmed var det lätt att få alla att enas om att genomföra studien.

– En förutsättning för att det här skulle gå var att alla ställde upp, säger Stefan James.

Så startade den uppmärksammade Taste-studien, som visade att trombaspiration egentligen var helt onödig. Sedan dess har de internationella rikt­linjerna för behandling av hjärtinfarkt ändrats.

Den internationella uppmärksamheten har fortsatt. I en planerad RRCT-studie om kronisk hjärtsvikt väntas USA:s hälsovårdsdepartement bidra med pengar.

– Vi ska försöka inkludera ungefär 3 000 patienter i Sverige och 300 i USA. Amerikanerna vill att vi lär dem det här konceptet, säger Stefan James.

Ett viktigt skäl till intresset är förstås att RRCT är betydligt billigare än att genomföra en studie på traditionellt sätt.

Taste-studien, där konceptet prövades för första gången, kostade cirka fem miljoner kronor att genomföra. Hade man använt en konventionell forskningsmetod hade summan blivit det mångdubbla.

– Det ligger nog ungefär i storleken 100 till 150 miljoner kronor, säger Stefan James.

I vanliga fall måste de som ska arbeta med en studie ofta gå på kurs för att lära sig hur man gör. Allt arbete med att lägga in uppgifter i systemet tar tid och extra prover tas för säkerhets skull.

– Man gör så mycket, för att göra det så bra som möjligt. Men man gör det för komplicerat till slut. Det blir ohållbart, säger Stefan James.

Taste lät i stället personal som ändå använde kvalitetsregistret göra jobbet. Registret var programmerat att välja ut de patienter som passade in i studien. I de fallen dök det upp en liten ruta som visade vårdpersonalen en text som skulle läsas upp för patienten.

De patienter som ville vara med lottades till behandling med trombaspiration eller utan. På det sättet kunde studien inkludera en mycket stor del – 60 procent – av alla som fick en så kallad ST-höjningsinfarkt i Sverige.

Flera andra RRCT-studier är på gång. En ska till exempel ta reda på om det finns någon poäng med att ge syrgas vid hjärtinfarkt.

Det finns ett stort behov av forskning som utvärderar olika behandlingsmetoder inom vardagsjukvården, anser Stefan James.  

– Ungefär 10 procent av de rekommendationer som vi ger inom kardiologin baseras på stora, randomiserade prövningar. 90 procent har inte den typen av evidens över huvud taget. Och då är kardiologin väldigt bra, på de flesta områden är det mycket sämre än så, säger han.

Den studiedesign som nu belönas med Athenapriset kan förstås användas inom flera terapiområden. Stefan James tror att RRCT kan bidra till att placera svensk klinisk forskning på världskartan.

– Sverige är ett litet land och vi kan aldrig konkurrera med Kanada, USA eller Kina. Men vår styrka är att vi är välorganiserade och kan samarbeta, säger han.

Kommentarer