Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

En patient får en dos ebolavaccin på Donka-sjukhuset i Conakry, Guinea.

En patient får en dos ebolavaccin på Donka-sjukhuset i Conakry, Guinea. Bild: Yann Libessart /Läkare Utan Gränser

Dagens Medicin listar årets forskningsnyheter

Minns du forskningsnyheterna under året? Om, inte så kommer här listan för dig. Dagens Medicin väljer ut de tio viktigaste forskningsrönen under året.

Annons:

 1. Trombektomi mot stroke

Ett banbrytande sätt att dra ut blodproppar i hjärnan är den viktigaste forskningsnyheten 2015, enligt Dagens Medicins årliga topplista. Trombektomi mot ischemisk stroke har visserligen använts i flera år på patienter med stora blodproppar där inte trombolys hjälper. Men det var inte förrän i början av detta år som behandlingen fick ordentligt vetenskapligt stöd. Fem randomiserade studier publicerades med samstämmiga resultat. Läs mer om vinnaren här.

2. Vaccin skyddar mot ebola

Infektion. Under ebolautbrottet i Västafrika gjordes stora ansträngningar att ta fram nya vaccin och behandlingar mot viruset. Det var en bedrift i sig att hinna fas 3-testa en av vaccinkandidaterna innan epidemin ebbade ut. Den första analysen indikerar minst 75 procents skydd mot sjukdomen. Även om det än så länge är osäkert hur långvarig effekten är pekar resultaten på att vaccinet kan användas för att begränsa nya utbrott.

Studie: Lancet 2015; 386: 857–866.

 

Mats Brännström och hans team på Sahlgrenska sjukhuset.
3. Kvinnor med ny livmoder föder barn

Transplantation. Det blev en världsnyhet när Mats Brännström och hans forskarkollegor i Göteborg beskrev den första kvinnan som fött barn efter att ha fått en ny livmoder transplanterad. Därefter har ytterligare tre barn fötts och ett femte är på väg bland totalt nio kvinnor som genomgått transplantationen. Metoden ska nu spridas utanför Sverige.

Studie: Lancet 2015; 385: 607–616.


4. Födoallergi tränades bort

Barnsjukvård. Allergivaccination är en etablerad behandling mot vissa pollen- och djurallergier. En principiellt viktigt studie visade att konceptet också kan fungera mot födoämnesallergi, åtminstone när det gäller jordnötter. Bland bebisar som hade tecken på jordnötsallergi var förekomsten av allergi 35 procent vid fem års ålder bland dem som fått undvika jordnötter helt, jämfört med 11 procent i en grupp som exponerades i låga doser. Liknande resultat sågs hos barn med hög risk för allergi men utan specifik jordnötsallergi. Att undvika det farliga behöver alltså inte vara bästa strategin.

Studie: New England Journal of Medicine 2015; 372: 803–813.

 

5.Läkemedel skyddade mot hjärt-kärlsjukdom

Diabetes. Inget blodsockersänkande läkemedel hade lyckats visa någon effekt på typ 2-diabetikers förhöjda risk för hjärt-kärlsjukdom fram tills studien Empa-reg presenterades i Stockholm. Så när resultaten visade sänkt kardiovaskulär dödlighet och bättre total överlevnad med SGLT2-hämmaren empagliflozin blev emottagandet entusiastiskt. Samtidigt är det oklart på vad sätt som dödligheten minskade och om resultaten gäller för andra läkemedel med samma mekanism att öka utsöndring av glukos.

Studie: New England Journal of Medicine 2015; 373: 2117–2128.

 

6. Livsstilsinsatser förbättrade kognitionen

Allmänmedicin. Det har varit svårt att visa effekt av olika livsstilsinsatser för att förbättra mental kapacitet hos äldre. Men resultat från en finländsk studie pekar på att flera typer av insatser måste till för att få effekt. Personer i åldern 60 till 77 år och som bedömdes ha hög risk för demens fick förbättrad kognition efter två år om de randomiserats till program med träning av fysik och minne, bättre kost och intensiv uppföljning av kardiovaskulära riskfaktorer. Huruvida detta verkligen påverkar risken för demens återstår dock att se.

Studie: Lancet 2015; 385: 2255–2263.

 

Blodtrycksmålen kan sänkas efter nya resultat i Sprint-studien

7. Lägre blodtrycksmål snart på gång?

Hjärta-kärl. Den stora amerikanska blodtrycksstudien Sprint gav bränsle till diskussionerna om vilka målvärden som är mest optimala vid högt blodtryck. Patienter med hög kardiovaskulär risk som lottades till mer intensiv behandling fick bättre överlevnad och lägre risk för ny hjärt-kärlsjukdom. Generaliserbarheten dras dock ner av att det saknades diabetiker i studien, samtidigt som en ökad förekomst av njurbiverkningar bland de intensivbehandlade förbryllar experter.

Studie: New England Journal of Medicine 2015; 373: 2103–2116.

 

8. Tidig cytostatika fördel vid prostatacancer

Onkologi. Att behandla spridd prostatacancer med cytostatika är ett förhållandevis ungt fenomen. Två nya studier, varav en ännu inte publicerad, visade att överlevnaden kan förbättras med mer än ett år om patienterna får cyto­statika samtidigt som konventionell hormonbehandling i stället för att vänta tills hormonbehandlingen slutat att fungera. Flera sjukhus i Sverige har därför redan börjat anamma det nya konceptet.

Studie: New England Journal of Medicine 2015; 373: 737–746.

 

Screening för foster-DNA i mammans blod hittar lättare kromosomavvikelser.

9. Kromosomavvikelser kan hittas lättare

Fosterdiagnostik. Att mäta foster-DNA i mammans blod har fått ökad användning inom forsterdiagnostiken. En stor studie visade att metoden mer tillförlitligt kan hitta kromosomavvikelser hos fostret i en normalpopulation av kvinnor, jämfört med konventionella metoder som kub-test. Därmed skulle andelen fostervattenprov för att bekräfta kromosomavvikelse kunna minskas kraftigt. I år har testet börjat erbjudas vissa kvinnor i den offentliga sjukvården.

Studie: New England Journal of Medicine 2015; 372: 1589–1597.

 

10. Immunterapi ger mer levnad vid lungcancer

Onkologi. Nya läkemedel som ökar immunförsvarets förmåga att angripa spridd cancer är det hetaste området inom cancerforskningen. Flera studier som stödjer konceptet publicerades under året. Mest intressanta var nya fas 3-data som visade att PD1-hämmaren nivolumab ökar överlevnaden vid tidigare behandlad lungcancer. Det väcker hopp om ännu bättre effekt i tidigare skede och om att en del av patienterna blir långtidsöverlevare.

Studier: New England Journal of Medicine 2015; 373: 123–135, 1627–1639.

Läs även:

Foto: Johan Winborg, Thinkstock

Fotnot. Listan har sammanställts av Dagens Medicin efter en samlad bedömning av de olika rönens medicinska och principiella betydelse. 

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler