Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Trombektomi mot stroke - årets forskningsnyhet

Ett banbrytande sätt att dra ut blodproppar i hjärnan är den viktigaste forskningsnyheten 2015, enligt Dagens Medicins årliga topplista.

Annons:

Årets forskningsnyheter

Trombektomi mot ischemisk stroke har visserligen använts i flera år på patienter med stora blodproppar där inte trombolys hjälper. Men det var inte förrän i början av detta år som behandlingen fick ordentligt vetenskapligt stöd. Fem randomiserade studier publicerades med samstämmiga resultat: Andelen patienter som kunde klara sig utan allvarligare handikapp ökade i absoluta tal med mellan 13 och 31 procent bland dem som fått trombektomi med så kallade stent­retrievers jämfört med bara trombolys.

De nya resultaten banar vägen för ett breddinförande i Sverige. Slutmålet är att alla uppemot 1 200 patienter som årligen borde vara aktuella för behandling också får behandling var de än bor i landet och oavsett tid på dygnet. Förutom de rena medicinska vinsterna kan samhället antagligen spara pengar på ett sådant införande tack vare minskade vårdkostnader, enligt en färsk analys från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Sammantaget är det ett tämligen lätt val att utse trombektomi mot stroke som årets forskningsnyhet. Detta trots att det bara är en minoritet av strokepatienterna som berörs – om än de med de allvarligaste ­propparna.

På neuroradiologen vid Karolinska universitetssjukhuset är personalen glad över att behandlingen uppmärksammas.

Åsa Kuntze Söderqvist
Bild: Andreas Eriksson/Bildbyrån

– Vår kliniska erfarenhet överensstämmer väl med de resultat som redovisats i de bästa av de nya studierna. I vissa fall är effekten av trombektomi närmast mirakulös. En tidigare förlamad patient kan återfå rörelseförmåga redan på angiobordet direkt efter att vi dragit ur proppen, säger biträdande överläkaren Åsa Kuntze Söderqvist.

På sjukhuset har man använt stent­retrievers för trombektomi sedan 2009. Ett nät tränger ut proppen mot kärlväggen; proppen fastnar och dras ut ur hjärnan. Med de nya studierna har tillvägagångssättet fått betydligt mer vetenskapligt stöd än tidigare metoder där snaror, skruvar och intraarteriell trombolys använts.

– Stentretrievers utvecklades egent­ligen som hjälpmedel vid behandling av ­aneurysm i hjärnan. En tysk läkare prövade att använda dem för att behandla stroke med mycket bra resultat och på så sätt spred sig metoden snabbt i världen, berättar överläkaren Michael Söderman.

Vilka är då de största utmaningarna när behandlingen ska breddinföras? Ett av hind­ren är bristen på så kallade neurointerventionister, vilket delvis förklaras av den långa utbildningen. För en neurokirurg eller neuro­radiolog tar det runt tre år att få erforderlig kompetens att göra olika endovaskulära behandlingar i hjärnan.

– Hjärnans kärlanatomi är komplicerad och kärlen mycket skörare än i övriga kroppen. Precis som vid öppen kirurgi krävs specialkunskaper i organspecifik anatomi och patologi för att fatta välgrundade beslut och genomföra säkra behandlingar, säger Åsa Kuntze Söderqvist.

En annan utmaning är att kapa tidstjuvar i vårdkedjorna. Som Dagens Medicin tidigare berättat är tanken att patienter med tecken på stor stroke ska köras direkt till trombek­tomi­centra i stället för att stanna på mindre sjukhus.

– De flesta av våra patienter har varit på andra sjukhus innan de kommer hit, vilket medför en fördröjning om cirka en timme innan vi kan påbörja en behandling. Generellt sett är just fördröjningar på sjukhus ett problem. Där behövs utbildningsinsatser, säger Michael Söderman.

Studier: New England Journal of Medicine 2015; 372: 11–20, 1009–1018, 1019–1030, 2285–2295, 2296–2306.

Läs även: 

Fotnot. Listan har sammanställts av Dagens Medicin efter en samlad bedömning av de olika rönens medicinska och principiella betydelse. 

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler