Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Det som behövs är förenklingar”

Primärvården behöver inte ännu mer komplexa system och än mer utförliga instruktioner - tvärtom, skriver distriktsläkaren Göran Waller. 

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Göran Waller, distriktsläkare, Grytnäs hälsocentral i Kalix.

I Dagens Medicin nr 50–52/15 finns en lång redaktionell artikel om svensk primärvård. Den presenterar rakt av några av resultaten från Commonwealth Fund International Health Policy Survey 2015. Ingen analys eller diskussion görs av resultaten. Mitt första intryck från artikeln är att svenska primär­vårds­läkare gnäller? Men är det så enkelt?

För att tolka svaren bör man komma ihåg vårdsystemens skilda utformning bland deltagande länder. Resultaten bör tolkas i ljuset av att svensk primärvård har en liten läkarandel av den totala läkarkåren jämfört med andra länder. Svenska patienter gör få besök hos primär­vårds­läkaren, strax över ett per år i genomsnitt, i många andra länder ligger siffran väsentligt högre.

Den svenske läkaren gör på 24 minuter det den internationella allmänläkaren gör på många fler besök. Enklare rådgivning görs i Sverige av annan personal, recept­för­nyelser sker i datoriserade system utan att besök registreras, sjuk­intyg hanteras telefon­ledes och via datorn. Komplexiteten av de äldres sjukdomar – som huvudsakligen hanteras inom primär­vården – har ökat, sjukhusen sköter sina sparbeting genom att delegera till primär­vården, remisser sänds tillbaka från sjukhusen med långa listor på vad organspecialisten anser ska göras som initial utredning.

Antalet instruktioner närmar sig astronomiska tal. Instruktioner från socialstyrelse, Ivo, läkemedelsverk, specialistföreningar, konsensus, vårdprogram, landstingens informationssystem, landstingens egna handläggningsöverenskommelser.

“Voila! Där har du en självförbrännande verksamhet som aldrig kommer på fötter.”

Lägg därtill instruktioner om ständigt ändrade rutiner för den administrativa delen som remissrutiner, journalsökord, viktade dia­gnoser, sjuk­skrivnings­rutiner och så vidare i all oändlighet. Dessutom ger datasystem möjlighet till övervakning som skulle gjort sovjetiska planhushållare gröna av avund.

Krydda det hela med en verksamhetskultur där läkarna är ambitiösa, välutbildade och som hela tiden strävar efter att göra rätt. Voila! Där har du en självförbrännande verksamhet som aldrig kommer på fötter.

Fredrik Lennartsson, myndighetschef för Vårdanalys, tror att fungerande kunskapssystem är vad som behövs, och funderar om det finns kopplingar till bemanning, resurser, ersättningssystem, primärvårdens roll, it-stöd med mera! Självklart finns det sådana kopplingar. Det behövs ingen myndighet för vårdanalys för att inse det. 

Tänk om Fredrik Lennartsson med flera kunde inse att vad som behövs är förenklingar – inte ännu mer komplexa system och än mer utförliga instruktioner. Ge därtill resurser som står i relation till uppdraget – då kan svenska primärvårdsläkare vända på kuttingen. Då får primärvåden bättre betyg.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler