Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

Människan sover minst av alla apor

Människor sover minst av alla primater, men mycket djupare — vilket blev möjligt när vi under evolutionens gång blev allt skickligare på att skydda våra sovplatser.

Annons:

Sömn hos djur

Alla djur är starkt beroende av sömn vilket innebär att de sover under en stor del av sina liv. Skillnaderna är dock stora mellan olika arter.

De verkliga sjusovarna är den australiska koalan och många insektätande fladdermöss — de sover cirka 20 timmar per dygn. Bältor och pungråttor sover runt 18 timmar, ekorrar i 16 timmar, och tigrar och lejon i drygt 13 timmar.

Vi människor behöver cirka sju timmar per dygn, ungefär lika mycket som kaniner. Allra minst behov har hovdjur och elefanter som låter sig nöja med fyra-fem timmar.

Orsakerna till de stora skillnaderna är i många fall okända.

Källa: American Academy of Sleep Medicine

Detta kan ha bidragit till vår hjärnas starka tillväxt och vår exceptionella mentala förmåga.

Det framgår av en ny studie i tidskriften Evolutionary Anthropology.

Forskarna bakom studien, evolutionsbiologerna David Samson och Charles Nunn vid Duke University i USA, har jämfört sömnens längd och karaktär hos människan och 20 andra arter av primater, bland andra schimpans och orangutang, samt olika arter av makaker, babianer och lemurer.

Skillnaderna är dramatiska. Vi människor sover cirka sju timmar varje dygn. Muslemurerna på Madagaskar däremot, sussar i cirka 16 timmar, och svinmakakerna i Sydasien i 14 timmar.

Även vår närmaste släkting schimpansen sover betydligt längre än vad vi själva gör, cirka tolv timmar.

Vår korta sömn är dock av hög kvalitet. Vi sover nämligen intensivare än någon annan art. När vi har gått och lagt oss är vi mer utslagna än andra primater.

Dessutom är en osedvanligt hög andel av vår sömn så kallad REM-sömn eller sömn med snabba ögonrörelser (Rapid Eye Movement), populärt kallad drömsömn eftersom vi då drömmer som mest.

Forskarnas granskning visar att 22 procent av vår sömn är REM-sömn, den högsta andelen hos någon primat.

Detta har sannolikt stor betydelse, eftersom REM antas vara bra för hjärnan. Den tros bland annat gynna minnesfunktionerna.

Sammantaget pekar allt mot att människor sover mer effektivt och kvalitativt bättre än andra primater.

Det är lätt att förstå varför andra primater sover sämre. De små och medelstora arterna tillbringar nätterna på grenar i träden där de löper risk att tappa taget. De måste också vara beredda på att fly från attackerande rovdjur.

– Det är som att ständigt sova i ekonomiklass på ett flygplan, säger Samson i en intervju i New York Times.

Människoaporna sover på egentillverkade bäddar av lövruskor en bit upp i träden för att skydda sig mot hyenor, leoparder och lejon. Men de behöver fortfarande vara på alerten vilket kan förklara varför de inte sover lika djupt som vi gör.

Vi är de enda primater som sover på marken, eller gjorde så tills helt nyligen. Sannolikt uppstod beteendet i och med uppkomsten av vår föregångare Homo erectus för cirka 1,8 miljoner år sedan. Homo erectus var storväxt och långbent och hade en kroppsbyggnad som var mycket lik vår egen. Den hade sannolikt upphört med vanan att sova i träd.

Frågan är hur detta var möjligt. Homo erectus såg dagens ljus i Afrika, i miljöer med en mångfald av stora rovdjur. Människor, sovande på marken, måste ha varit mycket utsatta.

Samson och Nunn tror att nyckeln till deras överlevnad var bruket av eld. Det är oklart när människolinjen lärde sig tämja elden, men spår efter eldstäder som är en miljon år gamla, har hittats i Sydafrika. Det är med andra ord möjligt att bruket av eld uppstod i och med uppkomsten av Homo erectus.

Elden höll rovdjuren — och kylan — borta på natten. Den kan också ha bidragit till starkare gruppkänsla.

Framför allt gjorde den sömnen kortare och djupare. Fördelarna med detta är många. Jämfört med schimpanser är vi vakna fem timmar mer per dygn.

Tack vare elden kunde vi dessutom koka maten. På så vis slapp vi ägna lång tid åt att äta. Schimpanser tvingas tugga sin föda 4,5 timmar per dag, medan människor bara behöver 35 minuter.

Allt som allt har vi vunnit cirka nio timmar per dygn jämfört med vår närmaste släkting tack vare bruket av eld. Den tiden kunde vi använda till att bygga upp hjärnan, exempelvis genom tillverkning av redskap och genom att successivt utveckla ett talat språk. Allt detta blev möjligt tack vare en god natts sömn.

Kommentarer