Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mats Brännström och hans team vid Sahlgrenska universitetssjukhuset genomförde 2012 världens första livmodertransplantation från mor till dotter.

Mats Brännström och hans team vid Sahlgrenska universitetssjukhuset genomförde 2012 världens första livmodertransplantation från mor till dotter. Bild: Johan Wingborg

Sahlgrenska vill erbjuda fler transplantation av livmoder

Efter nio forskningstransplantationer undersöker sjukhuset nu möjligheten att låta metoden ingå i vårdutbudet.

Annons:

Lars Grip, FoUU-direktör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger att de nio livmodertransplantationerna har gått bra och inte resulterat i några allvarliga komplikationer eller bestående men. Hittills har fem friska barn fötts med hjälp av metoden som förutom transplantationen även innefattar provrörsbefruktning.

– Det finns inga andra i världen som har lyckats åstadkomma detta tidigare, säger Lars Grip till Dagens Medicin.

Sedan resultaten av transplantationerna blev publicerade och kända har trycket från kvinnor i hela världen ökat och nu har sjukhusstyrelsen ansökt hos Västra Götalandsregionen om att livmodertransplantationer ska kunna ingå i sjukhusets vårdutbud. Regionen anser inte att frågan är okomplicerad och har därför tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset vänt sig till Socialstyrelsens råd för etiska frågor för att få den ordentligt genomlyst.

– Kan vi överhuvudtaget öppna dörren för att ta emot externa patienter för denna typ av behandling inom ramen för ett hälso- och sjukvårdsmässigt åtagande? Svaret är inte helt självklart, säger Lars Grip.

Han understryker att livmodertransplantation som behandling för barnlöshet inte kan anses som en etablerad metod och att det finns ett fortsatt stort behov av forskning och utveckling inom detta område. Om sjukhuset går vidare måste det därför vara inom ramen för ett fortsatt forskningsprojekt, med noggrann uppföljning och noggranna protokoll. I skrivelsen till Socialstyrelsen framgår att uppföljningen därmed hamnar i en ”uppmärksammad och omdebatterad gråzon” mellan forskning och sjukvård.

Vad menas med det?

– Det är skillnad mellan den här typen av behandlingar och introduktionen av ett nytt läkemedel som följer en väldigt strikt process. Vi kommer aldrig att få de patientvolymer som krävs i läkemedelsprövningar utan får hitta andra sätt att utvärdera, exempelvis genom att följa enskilda patienter.

Lars Grip fortsätter:

– Vi anser att de som är ansvariga för metoden har gjort ett väldigt grundligt arbete och har börjat med långa serier av djurförsök. Ur sjukhusledningens synvinkel har de gjort det bra och redigt.

En annan aspekt som regionen och sjukhuset vill ha svar på är finansieringen.

– Om vi ska öppna upp för den här typen av behandling måste vi kunna erbjuda den till patienter nationellt. Och då måste myndigheterna ta ställning till om man skall betala för behandlingen eller inte.

Om Socialstyrelsen och Västra Götalandsregionen ger metoden grönt ljus räknar Sahlgrenska universitetssjukhuset med att kunna rekrytera kompetens och öppna upp en ny enhet för livmodertransplantationer under året.

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler