Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

2011 och 2012 genomförde samma läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset även transplantationer av stamcellsbeklädda portavener på tre barn med grav leversvikt. Anledningen var blodproppsbildning och alternativet hade varit levertransplantation. Enligt Lars Grip mår två barn bra men det tredje har åter drabbats av blodproppsbildning. Även de transplantationerna kommer att granskas av Bengt Gerdin.

2011 och 2012 genomförde samma läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset även transplantationer av stamcellsbeklädda portavener på tre barn med grav leversvikt. Anledningen var blodproppsbildning och alternativet hade varit levertransplantation. Enligt Lars Grip mår två barn bra men det tredje har åter drabbats av blodproppsbildning. Även de transplantationerna kommer att granskas av Bengt Gerdin.

Därför vill Sahlgrenska granska transplantationen

De läkare som 2011 transplanterade en luftstrupe vid sjukhuset hävdar att allt var i sin ordning. Ledningen vill veta om det stämmer.

Annons:
”Det är därför vi tillsätter den här externa utredningen, för att få alla detaljer på plats. Vad hade man? Vad hade man inte?”, säger Lars Grip, FoUU-direktör Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Bild: Marie Ullnert

Som Dagens Medicin tidigare rapporterat har Sahlgrenska universitetssjukhuset anlitat professor emeritus Bengt Gerdin för att granska en transplantation av en stamcellsbeklädd luftstrupe som utfördes vid sjukhuset i början av 2011. Transplantationen liknar den som Paolo Macchiarini utförde i Barcelona 2008, där han till skillnad från senare operationer använde en donerad luftstrupe från en människa.

När bestämde ni er för att tillsätta en extern granskning?

– Beslutet fattades i slutet av januari efter en process med Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet. Jag tog kontakt med Bengt Gerdin den 5 februari, säger Lars Grip, FoUU-direktör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset till Dagens Medicin.

När sjukhuset såg vad som hände när skandalen kring Paolo Macchiarini rullades upp vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset ställde det sig frågan om det fanns någonting som borde granskas vid Sahlgrenska.

– Vi visste ju om att vi hade transplanterat en trachea 2011 och bestämde att vi skulle låta någon utifrån titta på detta en gång till, säger Lars Grip.

Så det var ingen som hade anmält operationen?

– Nej.

Patienten var en 76-årig man som avled 23 dagar efter transplantationen. Resultaten av operationen publicerades senare i tidskriften Tissue engineering. Bland referenserna till artikeln återfinns flera av Paolo Macchiarinis tidigare arbeten.

Hur stor roll har hans forskning haft för den här transplantationen?

– Exakt hur stor påverkan den har haft, kan jag inte svara på. Men i fältet regenerativ medicin så kommer sådana här fallrapporter att spela roll, för de antyder vad som går att göra eller inte. Så att det är klart att det har haft påverkan på det här projektet.

Lars Grip poängterar att Paolo Macchiarinis artiklar har publicerats i framstående tidskrifter och att det inte finns något skäl att utgå från att de har varit falsifikationer.

Enligt artikeln i Tissue engineering hade patienten råkat ut för en allvarlig arbetsplatsolycka i början av 1960-talet och i sviterna efter den haft en tracheostomi i några månader. Under åren efter olyckan hade mannen andningsbesvär och 2010 sökte han akut vård. Undersökningar visade då att hans luftstrupe endast mätte 4 millimeter i diameter varför han fick en ny tracheostomi. Den nya tracheostomin ska enligt artikeln gett mannen en acceptabel andning men också återkommande smärtor och sårbildningar.

Är det en giltig grund för den här typen av operation?

– Jag vill undvika att ge mig in i enskilda patientfall, men jag kan säga att patienten var betydligt sjukare än vad som framgår i Svenska Dagbladet.

Och den bild som framgår i artikeln i Tissue engineering då?

– Jag vill inte kommentera patienten, säger Lars Grip.

Enligt ett protokoll från Etiskt forum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset diskuterades patienten månaden innan operationen. Enligt protokollet var patienten beslutskompetent och väl införstådd i det planerade ingreppet och dess eventuella konsekvenser.

I artikeln i Tissue engineering skriver författarna att de även informerat Läkemedelsverket om den planerade operationen och att myndigheten gett sitt godkännande utifrån det så kallade sjukhusundantaget.

Dagens Medicin har eftersökt dokumentation och korrespondens kring ingreppet och sjukhusundantaget hos Läkemedelsverket, men har inte lyckats hitta någon.

Har du sett tillståndet från Läkemedelsverket?

– Nej, jag har inte sett det. Det är bland annat därför vi nu sätter i gång en utredning, för att vi vill ha fram alla sådana här saker. Det ingår i Bengt Gerdins uppdrag. Det har tagits en hel del myndighetskontakter, det vet jag. Men vi vill ha det utrett och vi vill ha det verifierat av de som har blivit kontaktade också, säger Lars Grip.

Har du själv varit i kontakt med författarna till artikeln?

– Ja.

Och de har sagt att alla tillstånd fanns på plats?

– Vi gick igenom detta 2012 och de hävdade då att de hade varit i kontakt med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och så vidare. Det är inte säkert att alla kontakter leder till skriftväxling. Jag vet till exempel att etikkommittén hävdar att om det bara är ett fall så är det inget forskningsprojekt och det har man rätt att göra inom ramen för det här undantaget.

Fotnot. Ingen av de inblandade läkarna kommer att kommentera ärendet så länge Bengt Gerdins granskning pågår.

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler