Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Stefan Willers, överläkare, docent lung- och allergi­enheten, VO Hjärt- och lungmedicin, Lunds universitet, Skånes universitets­sjukhus.

Stefan Willers, överläkare, docent lung- och allergi­enheten, VO Hjärt- och lungmedicin, Lunds universitet, Skånes universitets­sjukhus.

”Nikotin i sig själv utgör ingen större hälsofara”

Det är rökningen, inte nikotinet, som är boven när det gäller kroniskt obstruktiv lungsjukdom och lungcancer, skriver överläkare Stefan Willers.

Detta är en opinionstext. Åsikterna som förs fram här är skribentens egna.
Annons:

Om skribenten

Stefan Willers arbetar också som konsult inom nikotintoxikologi och skriver behandlingsprogrammet för tobaksberoende i Region Skåne.

Nikotinläkemedel säljs som hjälp för personer som vill sluta röka. Man har varit osäker på om nikotinet i sig själv skulle utgöra en risk för folkhälsan men efter flera årtiondens användning av nikotinläkemedel kan man konstatera att så inte är fallet. Nikotin tycks inte heller vara så attraktivt att det kopplas till kriminalitet; det förekommer inte någon illegal marknad för nikotinförsäljning och inte något intravenöst missbruk av nikotin.

En vanlig uppfattning om nikotinprodukter har hittills varit att de kan accepteras som läke­medel men inte som njutnings­medel. Med detta synsätt definieras den som tar nikotin i tuggummi som en patient och den som tar nikotin via cigarettrök som missbrukare.

Nikotinpreparat är numera receptfria, men såldes initialt på recept. Vi har i dag den lägsta andelen rökare i Europa och rökning är inte längre socialt accepterat. I de allra flesta fall har rökare helt enkelt slutat av egen fri vilja, men ersättning med nikotin i läkemedel eller i snus kan säkert ha bidragit i många fall. I en enkät publicerad i Läkartidningen 2010 om tobaksvanor i svenska läkarkåren uppgav till exempel 50 procent av kvinnliga snusande läkare och 35 procent av de manliga att snuset ersatt rökning.

Trots flera hundra års användning är det inte lätt att definiera nikotinets roll som njutnings­medel; nikotin påverkar belöningssystemen i CNS med bland annat dopaminfrisättning. Det är emellertid svårt att i litteraturen hitta en beskrivning av den känsla som framkallas av nikotin (utan rök).

Man visste redan på 1940-talet att nikotintillförsel minskade röksug. Långt senare kom man på att nikotin i tuggummi skulle kunna användas på samma sätt. Man hade noterat att tuggtobak eller snus dämpade röksuget bland personer som var tvungna att avstå från rökning, till exempel ubåtspersonal. Läkemedelsföretaget Leo i Helsingborg fick där­igenom uppslaget att extrahera nikotin från tobak och använda det i tuggummi år 1973 och lanserade det som ett läkemedel i början av 1980-talet.

“Att många människor använder nikotin som ren rekreation tycks bidra till att färre röker.”

Det har senare visat sig att nikotinbehov inte är hela förklaringen till rökning utan att det i hög grad är en social vana. Det kan till och med räcka med en attitydförändring för att få folk att sluta. Det var till exempel inte särskilt problematiskt att införa rökförbud på restauranger för några år sedan.

Vid tidpunkten för nikotin­tuggummits introduktion var det cirka 35 procent dagliga rökare i Sverige; i dag har rökningen minskat till drygt 10 procent, vilket ger positiva resultat i folkhälsostatistiken.

Erfarenheter av rökavvänjning visar att ett rökberoende är komplext. Det finns grupper av rökare som varken kan eller vill sluta, oavsett hur mycket nikotin de får från andra källor. Som exempel kan nämnas våra patienter med svår kol och uttalade andningssvårigheter. Dessa patienter har påfallande svårt att sluta röka, trots att de borde vara väl motiverade till rökstopp – den viktigaste delen av behandlingen. Enligt mina erfarenheter är det mycket lättare att bryta ett renodlat nikotinberoende, som vid vanemässigt användande av nikotin i läkemedel eller snus.

Oberoende av rökning är det uppenbarligen något i nikotin som tilltalar människan. Enligt Social­styrelsens publikationer 2013 har försäljningen av de receptfria nikotinläkemedlen ökat under hela 2000-talet. Efter att det blev tillåtet att sälja dessa läke­medel utanför apoteken har försäljningen fortsatt att öka; under 2011 använde cirka 8 personer per 1 000 invånare receptfria nikotinläkemedel och cirka 1 miljon personer nikotin via snus. På senaste tiden har e-cigaretter börjat dyka upp som ytterligare en nikotinkälla.

Vi kan konstatera att nikotin i sig själv troligen inte utgör någon större hälsofara. Det är rökningen som är boven när det gäller kroniskt obstruktiv lungsjukdom och lungcancer. Att många människor använder nikotin som ren rekreation tycks således bidra till att färre röker. 

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler