Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande Bröst­cancer­föreningarnas riks­organisa­tion, BRO.

Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande Bröst­cancer­föreningarnas riks­organisa­tion, BRO. Bild: Jonas Röjestål

”Den svenska bröstcancervården är långt ifrån jämlik”

Den bästa vården ­tilldelas dem som råkar bo på rätt plats och som orkar ställa krav, skriver Bröstcancerföreningarnas riksorganisa­tion, BRO.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Vården för kvinnor med spridd bröstcancer är inte jämlik. På två decennier har antalet kvinnor som lever med spridd bröstcancer fördubblats, men det finns ingen uppföljning av vilken typ av behandling de får och hur länge de lever. Det saknas kvalitetsregister för denna utsatta patientgrupp.

I dag den 13 april publicerar Bröstcancerföreningarnas riksorganisation en rapport med fem krav för en likvärdig behandling och vård av de mest utsatta patienterna. Ett kvalitetsregister som omfattar den här patientgruppen är en förutsättning för att kunna erbjuda en lika god och effektiv vård över hela landet.

Elefanten i det rosa rummet är ett begrepp inom bröst­cancer­vården. Elefanten i det här samman­hanget symboliserar den grupp bröstcancerpatienter vars sjukdom har spridit sig från bröstet till andra organ. Det drabbar ungefär 1 500 kvinnor varje år varav hälften avlider inom loppet av tre år. Andra mer lyckligt lottade kan leva länge, ibland livet ut med sin ”tysta” cancer. Den finns där men hålls i schack av effektiva mediciner.

Problemet i dag är att den bästa vården och de nya effektiva medicinerna inte kommer alla till del. I vår nya rapport Spridd bröstcancer ser vi hur förskrivningen av bröstcancermediciner skiljer sig markant mellan olika regioner, trots nationella riktlinjer. I norra Sverige är det tio gånger vanligare med förskrivning av ett visst läkemedel, än i södra regionen. Det är inget mindre än ett Postkodlotteri – den bästa vården tilldelas dem som råkar bo på rätt plats och som orkar ställa krav. Hur rimmar det med sjukvårdslagens strävan mot en jämlik vård över hela landet?

Genom att systematiskt följa upp och dokumentera vården av den här specifika diagnos­gruppen ökar möjligheten att optimera och effektivisera behandlingen för dessa patienter som lever med ett ständigt dödshot i bröstet.

“De lever i ett skymningsland med hoppet som livlina.”

I dag saknas tillgång till data som berättar vilken behandling som fungerar bäst och hur länge patienterna lever med sin sjukdom. Utan den kunskapen famlar läkarna efter kunskap som kan förlänga, förbättra och faktiskt rädda livet på de svårast sjuka.

Patienter med spridd bröstcancer är en växande och resurs­krävande grupp som behöver vård livet ut. De är varken akut sjuka eller helt friska – de lever i ett skymningsland med hoppet som livlina.

I vår nya rapport presenterar vi fem åtgärder för att lyfta fram och prioritera en grupp patienter som alltför länge levt i skym­undan.

  • Inrättande av ett nationellt register för spridd bröstcancer.
  • Snabb och jämlik tillgång till läkemedel.
  • Utökad och individanpassad rehabilitering.
  • Ökad möjlighet att delta i studier.
  • Inrättandet av bröstcancercentra med tillgång till multi­disciplinära vårdteam.

Låt oss hoppas på att 2016 blir året då cancervården tar ett kliv framåt och att vi kan börja prata om en jämlik vård även för de mest utsatta. 

Kommentarer